LEADER-plan januari 2007 och ansökan för att bilda Leaderområde i Karlshamns, Karlskrona, Olofströms, Ronneby och Sölvesborgs kommun.

Förord

Denna ansökan är en dokumentation av en process med brett deltagande som startade hösten 2004.

Grunddokumentet för arbetet inom Leader+ Blekinge utgörs av den plan som utarbetades under första halvåret år 2000 vid vår första ansökan om att bli ett Leaderområde inom Leader+ programmet. Under 2004 påbörjades ett strategidokument till en ny utvecklingsplan för perioden 2007 till 2013, i samarbete med alla beslutande aktörer i länet. Den har sedan fördjupats och kompletterats med synpunkter och lokala behov från ett omfattande arbete av många lokala utvecklingsgrupper. Planen bygger på de förutsättningar som det nationella Landsbygdsprogrammet ger och utifrån de strategiska mål och prioriteringar samt lokala behov som finns i länet.

För att tända ljuset på landsbygden och som hjälp att navigera bland kobbar och skär och vara en del av den regionala tillväxten har vi byggt vårt arbete på Leadermetoden. Fokus är att skapa mervärde och lyfta fram innovativa arbetsformer. Tanken är att strategiarbetet skall ge vägledning hur Blekinge skall samspela med sina resurser för en livskraftig utveckling av landsbygden och skärgården i framtiden.

Vi kan aldrig segla bättre än vad båtens förutsättningar ger oss och båten i detta fall är de kvalitéer som finns i länet och som programmet ger oss.

LAG-gruppens arbete, trepartnerskapet, är en stor tillgång och har skapat en arena för utveckling där syftet är att säkra livskvalitén på landsbygden så den kan hållas levande. Det utvecklingsarbetet med att utveckla de frågor som handlar om försörjningsmöjligheter, företagsklimat och entreprenörsanda samt en bra kommunal basservice, vill vi fortsätta med i nästa program period. Detta vet vi kommer att ge kraft åt utvecklingen i skärgården och på landsbygden.

Bräkne-Hoby 2007-02-27

Birger Petersson, Ordförande Leader+ Blekinge                                                                                                                                   

Tommy Svensson, Verksamhetsledare  

Innehållsförteckning

1         Analys

1.1     Beskrivning av området

1.1.1            Geografi

1.1.2            Befolkning

1.1.3            Näringsliv, arbetsmarknad, sysselsättning

1.1.3.1        Karlshamns kommun

1.1.3.2        Karlskrona kommun

1.1.3.3        Sölvesborgs kommun

1.1.3.4        Olofströms kommun

1.1.3.5        Ronneby kommun

1.1.4            Tidigare och pågående arbete med landsbygdsutveckling

1.2     Analys av området

1.2.1            SWOT-analys

2         LAG sammansättning

2.1     LAG grupp

3         Leaderplanens område

3.1     Geografisk omfattning

3.2     Karta

3.3     Mobiliserings arbetet

3.3.1            Behov från de lokala grupperna

3.3.2            Karlshamns kommun

3.3.3            Karlskrona kommun

3.3.4            Ronneby kommun

3.3.5            Sölvesborgs kommun

3.3.6            Olofström

3.3.7            Länsmöten

4         Strategi

4.1     Leaderplanen bygger på följande förutsättningar

4.2     Framtidsvision – Att tända ljuset och behålla det tänt

4.3     Vi riggar seglen inför perioden 2007 – 2013

4.4     Valda insatsområden

4.4.1            A. Lokal Mobilisering – Fånga vinden

4.4.2            B. Entreprenörsanda – Få vind i seglen

4.5     Sammanfattning åtgärder

4.6     Horisontella mål

4.7     Informationsarbetet synliggör framstegen

5         Resursbehov och finansiering

5.1     Totala budgeten

5.2     Finansiering av projekt

5.3     Driftskostnader för Leaderkontor och LAG arbetet

6         Plan för utvärdering

7         Samarbete och nätverk

Tidplan och arbetsgång för planen

Kapitel 1 – Analys

1.1 Beskrivning av området

Geografi

Geografiskt omfattar området från ren skärgårdsbygd till den rena skogsbygden i norr. Området är 3 020 km² stort och innehåller fem kommuner. Det är från väster till öster; Karlskrona kommun, Ronneby kommun, Karlshamns kommun, Olofströms kommun och Sölvesborgs kommun.

Det gemensamma kännetecknet för området är att det är ett gränsland:

·          Historiskt; är området ett gränsland mellan Danmark och Sverige. I väst kämpade snapphanar för rätten att tillhöra Danmark och i öster bodde upprorsledaren Nils Dacke på sin gård utanför Rödeby.

·          Geografiskt; är området ett gränsland sett ur ett europaperspektiv. Området är ansiktet mot de nya länderna i öst samtidigt som den nya Öresundsbron överbryggar avståndet till kontinenten i det gamla Västeuropa.

·          Näringsliv; Området befinner sig i ett gränsland mellan den gamla industristrukturen och den nya ekonomins IT-företag. Begreppet ”från järnbruk till hjärnbruk har myntats”.

·          Naturen; Området befinner sig i ett gränsland mellan skärgård och skogsbygd med hav, sjöar och glittrande vatten porlande nedför de tre trappstegen.

Blekinge innehåller, trots sin litenhet, en mångfald av kultur- och naturmiljöer. Mångfalden beror på variationen i topografi, geologi och klimat samt människans påverkan på landskapet.

Länet omfattar fem olika näringsgeografiska zoner; Dalbygden, Lister, Skogsbygden, Ösbygden och Skärgården (Länsstyrelsens genomförandestrategi).

Typiskt för dalbygden är det öppna landskapet i de oftast nord-sydliga dalgångarna, avskilda av skogsklädda bergsryggar. Här finns ett i huvudsak konkurrenskraftigt jordbruk. Områdena är tätbefolkade. Merparten av Blekinges ädellövskogar och inte minst förekomsten av gamla grova ekar är koncentrerade till dalbygden. På flera ställen når ädellövskogen ända ut till havet och bildar den s.k. ”lövskogskusten” som är mycket ovanlig i såväl svenskt som i ett europeiskt perspektiv. Karaktäristiska och särskilt skyddsvärda naturtyper är ekhagar och havsstrandängar.

Lister är länets största slättområde och karakteriseras av helåkersbygd med insprängda lövskogsklädda restberg. Nästan all naturbetesmark finns vid kusten.

Skogsbygden omfattar i stora drag den norra delen av Blekinge men når inte fram till kusten i Öster. De öppna jordbruksmarkerna är starkt begränsade. Byarna och ensamgårdarna ligger som öar i skogslandskapet. De tidigare så vanliga slåtterängarna och skogsbeten är idag sällsynta. Hagmarksarealen är fortfarande betydande, men det minskande antalet betesdjur gör det svårt att hålla alla marker hävdade.

Östbygden i den ostligaste delen omfattas av en mager urbergsslätt, som sträcker sig från Torhamnslandet i söder till länsgränsen i norr. De öppna odlingsmarkerna är helt koncentrerade till det flacka kustområdet, där havsstrandängarna hyser de största naturvärdena.

Skärgården som bygd omfattar de fem storöarna samt Torhamns skärgård. Dessutom ingår samtliga öar längs länets södra kust. De flesta öar är präglade av en lång beteskontinuitet och de buskrika utmarkerna är karakteristiska. Skärgården har utvecklats från extensiva fångstområden till intensiv fiskeregion och sedan till glesbefolkad landsbygd med stora natur- och kulturvärden kopplade till betesdriften.

Naturreservat

I länet finns idag cirka 85 beslutade naturreservat, omfattande ungefär 12800 hektar med skiftande natur- och kulturmiljöer. I länet finns även 184 Natura 2000-område omfattande omkring 26 000 hektar, d.v.s. områden med skyddsvärda livsmiljöer som ingår i EU:s ekologiska nätverk.

Detta gör att många av reservaten är intressanta för besöksnäringen och lämpade för guidade turer eller andra aktiviteter.

Vattnet
De rikliga sjöarna och vattendragen är av mycket bra kvalitet och sett ur ett europeiskt perspektiv ett av få områden som kan erbjuda aktiviteter och upplevelser förknippade med vatten både från hav, sjöar och vattendrag inom ett begränsat areal. Området hyser flera vattendrag och områden med mycket värdefull fauna och flora, med bestånd av lax och havsvandrande öring. Kustområdena och skärgården har en mycket rik natur- och kulturmiljö.

De kulturhistoriska gränserna sammanfaller med landskapets naturgeografiska skiljelinjer. Kulturlandskapets administrativa indelning, maktstruktur och gränslandsproblematik är av särskilt intresse eftersom området har varit danskt fram till 1658. För att skapa identitet för de boende och för att skapa attraktivitet för besökare är kulturarvet värdefullt.
 
Områdets geografiska läge har tidigare betraktats som att vara Sveriges baksida. Sett i ett Europaperspektiv har det geografiska läget blivit strategiskt viktigt, inte minst även för de länder i Öst- och Centraleuropa, som ligger utanför unionen. Med framför allt Polen och de baltiska staterna, inte minst Litauen, har flera av kommunerna sedan länge väl upparbetade kontakter. Öresundsbron kommer att öka områdets tillgänglighet från länder från det gamla Västeuropa.

Befolkning

I hela Blekinge bor (2005) 150 696 människor, av dessa bor 102 156 människor i tätorter, på den tätortsnära landsbygden bor 47 910 människor och på den rena glesbygden bor 630 människor. (Enligt Glesbygdsverkets indelning och statistik).

Befolkningsförändringen under 2005 är att både den tätortsnära landsbygden och glesbygden har minskat med 195 resp. 3 personer. På kommunnivå så har endast den tätortsnära landsbygden i Karlskrona ökat (40 personer) medan i de andra kommunerna har det minskat. När det gäller glesbygden så har det både i Karlshamn och Sölvesborg ökat (3 personer), men här dras det ned av en stor befolkningsminskning i Karlskrona kommun.

Befolkningen har inom området minskat under nästan hela 90-talet. Den långsiktiga negativa befolkningsutvecklingen, har medfört en sned åldersfördelning med en hög andel äldre. Detta har efterhand urholkat underlaget för såväl kommersiell som samhällelig service. Ungdomar förknippar området med en nedåtgående utveckling vilket minskar områdets attraktionskraft. Utflyttningen av yngre människor medför dessutom ett minskat nytänkande i regionen.

Näringsliv, arbetsmarknad, sysselsättning

I de norra delarna av området svarar arbetsintensiva branscher som trä- och metallvaruindustri för en stor del av sysselsättningen och är därmed känsliga för konkurrens från länder med låga arbetskraftskostnader. I ett miljöperspektiv finns utvecklingsmöjligheter i trädråvaran och odling av energi på de många små odlingsarealerna i jordbruket. I Olofströms kommun samt även i Karlshamn svarar transportmedelsindustrin för en stor del av sysselsättningen. Även denna bransch både gynnas och utsätts för global konkurrens i den nya ekonomin som utvecklas.

De högteknologiska branscherna utgör, jämfört med riket, en liten del av näringslivet. Telecom City, Netports och Softcenter är undantag. De är lokaliserade i respektive kommuns tätorter. Undantaget är EC-gruppens arbete som ligger i Svängsta.

Näringslivsstrukturen i stort innebär att arbetsmarknaden för kvinnor är jämförelsevis begränsad, främst i de traditionella näringarna, undantag är turism- och besöksnäringen. Med hänsyn till områdets vackra natur med både skärgård, vildmark och mycket vattendrag inom ett relativt begränsat område borde det finnas goda möjligheter att utveckla turismen ytterligare.

I området finns kompetenser avseende forskning och utveckling. Högskolan Karlskrona bedriver forskning kring telekommunikation och IT, i Karlshamn är man specialiserad på den nya branschen, IT spel, inom upplevelseindustrin. Industriellt Utvecklingscentra i Olofström bedriver utvecklingsverksamhet med industriell inriktning. I Ronneby pågår arbete med att utveckla Water-Jet industrin.

För områdets näringslivsstruktur inom industrin svarar framför allt träindustrin, men också metall industrin för en stor del av sysselsättningen. Tillverkningsindustrin samt vård och omsorg sysselsätter flest människor i området. Träindustrin har sedan gammalt varit en viktig näring i de norra delarna av området. Närheten till råvaran spelade ursprungligen naturligtvis en avgörande roll för branschens framväxt och utveckling.

På senare år har miljöaspekterna fått allt större betydelse och företag utnyttjar miljöargumentet som ett konkurrensmedel. Med de miljöegenskaper som träråvaran har borde det finnas förutsättningar för branschen att kunna behålla sin ställning i området. Med ökad förädlingsgrad och utvecklad design samt användandet av informationsteknik kan branschens betydelse öka i framtiden. Detta gäller även de areella näringarna som i allt större grad i framtiden kan spela en viktig roll som aktör när det gäller framställning av energi.

Glesheten i bebyggelsen i de norra delarna och svårigheter med tillgängligheten i skärgården medför att det inte i tillräcklig utsträckning ger underlag för kollektivtrafik och för att säkerställa tillfredställande transportstandard.

Tillräcklig IT-kapacitet är också en nödvändig förutsättning för att kunna öka konkurrensförmågan för företagen på landsbygden, tillgodose både kommersiell och offentlig service, men även för att öka tillgängligheten till högre utbildning med användning av videokonferenssystem eller annan IT-baserad distansutbildning. Men även för att kunna ta tillvara tillväxtkraften i turismindustrin. Dessutom är detta en viktig förutsättning för att kunna attrahera unga människor till området.

Kommunerna inom området har en lägre andel företagare än riksgenomsnittet. Undantag är Sölvesborgs kommun, med ett av Sveriges högsta andel aktiebolag, där många lantbruk är aktiebolag.

Jämställdhetssituationen i området präglas fortfarande av könsvis uppdelning. Framför allt är detta markant inom industri, vården, byggsektorn och de areella näringarna.

Karlshamns kommun

Karlshamns kommun har tagit fram ett program för skärgården och ett för landsbygden i brett samarbete med berörda intressenter.

Skärgårdsprogrammet

Natur- och kulturmiljön i Karlshamns kommun är en stor tillgång då den även klassats som riksintresse. En levande skärgård förutsätter att det finns service av olika slag samt möjlighet till näringsverksamhet.

Kommunens handlingsprogram inriktas på 5 strategiska områden:

·          Boende och kommunikationer

o         Strategi: Skärgårdsområdet har hittills bevarats från hård exploatering och utbyggnad varvid intrycket av genuin skärgårdsmiljö finns kvar till stor del. En balanserad utveckling mellan allmänna och enskilda intressen förordas.

·          Näringsliv och service

o         Strategi: Kommunen vill se en tillväxt i det näringsliv som arbetar med och i skärgården. Detta skapar arbete samtidigt som möjligheterna till en god service utvecklas. Med god service trivs kommunens invånare, besökare, turister och fritidsboende samtidigt som kommunen kan bli en attraktiv plats för nya invånare.

·          Friluftsliv och turism

o         Strategi: Skärgårdens stora natur- och kulturvärden är en av grundpelarna i kommunens attraktivitet. Det rörliga friluftslivet och turismen ska utvecklas med hänsyn till dessa värden och på ett hållbart sätt.

·          Matviks hamn

o         Strategi: Matviks hamns potential som centralpunkt eller bashamn för skärgårdsområdet ska tas tillvara och utvecklas som resurs för såväl boende som friluftsliv och turism.

·          Vatten och avlopp

o         Strategin: Vatten- och avlopp i skärgården är begränsande för möjligheterna att utveckla området i den riktning som programmet i övrigt pekar på. Kommunens ansvar och andra aktörers ansvar och möjligheter ska utredas

Landsbygdsprogrammet

I Karlshamns kommun finns 350 företag på landsbygden (Källa Karlshamns kommun). I kommunens landsbygdsutvecklingsprogram har följande prioriteringar gjorts:

Målsättningar och prioriteringar

·          Företagande och sysselsättning: Uppmuntra branschvisa/geografiska nätverk mellan företagen på landsbygden. Företagsrådgivare för landsbygdens frågor som stöd för nätverken med rådgivning, information, idéutveckling, myndighetskontakter och support.

·          Boende: Genomföra studie om framtidens boende med hjälp av Leadermetoden.

·          Ny teknik: Uppmuntra nya kunskapsområden även biogas, energigrödor för uppvärmning mm.

·          Bredband, el-telesystem

·          Vägnätets kvalitet, kollektivtrafikens roll

·          Skola/barn omsorg, äldreomsorg

·          Varuförsörjningen

·          Natur och kulturmiljöernas bevarande

·          Samverkan mellan myndigheter vid frågor som bygglov och fysisk planering.

Karlskrona kommun

På landsbygden i Karlskrona kommun finns det 4 271 företag, varav 426 är lantbruksföretag, skogsbruk eller fiskeföretag.

Inberäknat både privat och offentlig sysselsättning fanns det (2004) 4 271 arbetstillfällen i området. (Källa Karlskrona kommun).

Kommersiell service i form av livsmedelsbutiker finns för närvarande på 15 orter. Dessa är; Hasslö, Aspö, Sturkö, Senoren, Torhamn, Jämjö, Fågelmara, Kristianopel, Sälleryd, Nävragöl, Holmsjö, Rödeby, Fridlevstad, Tving och Nättraby (Källa Karlskrona kommun).

Målsättning och prioriteringar

I Karlskrona kommuns näringslivspolitiska program ”10 steg framåt för Karlskrona” slås det fast att det är viktigt att alla berörda förvaltningar stöttar de eldsjälar som vill satsa på landsbygden och hjälper till att finna möjliga lösningar för ett företags etablering och utveckling.

Karlskrona kommuns landsbygdsutvecklingsplan för de kommande fem åren, är följande områden prioriterade:

·          Lokal mobilisering: Kommunen skall stödja att lokala utvecklingsplaner tas fram på olika orter i kommunen som sedan skall inarbetas i kommunens utvecklingsprogram. Mål: 15 byar/utvecklingsgrupper har gjort egna utvecklingsplaner. Ett landsbygdsforum anordnas varje år där viktiga landsbygdsfrågor diskuteras.

·          Natur och kulturmiljöer: Lokala initiativ för att lyfta fram bygdens natur- och kulturmiljö skall stödjas och vid kommunal mark skall partnerskap för kontinuerligt underhåll uppmuntras. Mål: 10 naturvårdsprojekt genomförs.

·          Hållbar utveckling: Samarbetsprojekt mellan kommunen och lokala producenter av energigrödor skall genomföras. Mål: 10 lokala livsmedelsproducenter levererar närproducerad mat till kommunens olika kök. Minst 20 företag producerar energi med  råmaterial från den gröna näringen.

·          Näringslivsutveckling: Bredband och mobiltäckning är här viktiga förutsättningar. Företagandet skall öka. Mål: 210 nya verksamheter startats eller diversifierats. Antalet arbetstillfällen ökat med 250 personer. Arvikamodellen vid kommunen upphandlingar skall testas.

·          Boende, kommunikation, service Byutvecklingsprojekt med lokala utvecklingsgrupper för att förbättra den bynära mijön skall stödjas. Kommunen skall medverka i försöksverksamheter för att pröva alternativa driftsformer för kommunens verksamheter på landsbygden.

·          Utbildning Etablera ett lärcenter i någon tätort på landsbygden som har tillgång till ett stort utbud av modern teknik och handledning för ett erbjuda möjligheter till distansstudier.

Sölvesborgs kommun

I Sölvesborgs kommun finns 1 461 företag, varav 823 bedrivs utanför tätorten Sölvesborg.

Kommersiell service i form av dagligvarubutiker finns i Hällevik, Hörvik, Mjällby och Norje. Service butiker finns i Mjällby, Ysane och Pukavik. För att kunna bibehålla servicen med hemsändning av varor till konsumenter boende på gles- och landsbygden höjdes hemsändnings bidraget 2002 till 90 kronor/hemsändning. Dagligvarubutikerna i Hällevik, Hörvik och Norje bedriver hemsändning av varor.

Projekt

Träffpunkt Listerlandet som är en ideell förening, bestående av näringsidkare och föreningar på Listerlandet i Sölvesborgs kommun. Under 2006 initierade föreningens medlemmar ett projekt i samarbete med Leader+, Region Blekinge, Länsstyrelsen, Sölvesborgs kommun och Länsarbetsnämnden.

Genom att koordinera samarbetet mellan Listerlandets aktörer ska föreningen arbeta för att främja regionens utveckling till en konkurrenskraftig faktor inom turistnäringen.

Projektet avslutades lördagen den 1 september med den s k Röganatta på Listerlandet. Under sin projekttid har 32 nya arbetstillfällen skapats och fyra nya företag bildats på Listerlandet och föreningen har 67 medlemmar.

Målsättning

Sölvesborgs kommun arbetar aktivt för att bilda ett kommunbygderåd och söker representanter bland våra föreningar på landsbygden för styrelseuppdrag. Kommunen ser det som angeläget att samla den kunskap och det engagemang som finns på landsbygden så att vi på bästa möjliga sätt kan ta del av strukturfondsmedlen. Kommunen vill också tillsammans med det nybildade kommunbygderådet arbeta fram en handlingsplan för landsbygdens utveckling enligt Länsbygderådets rekommendationer.

Olofströms kommun

Olofströms kommun har förnyat sin kommunala översiktsplan och strategiska utvecklingsstrategi. Den innehåller tre prioriterade områden; Livsmiljö, upplevelser och näringsliv.

·          Livsmiljö

Olofströms kommun har idag stor potential när det gäller att kunna erbjuda natur och sjönära boenden. Kommunens satsning kallas ”Easy living”.

Den största delen av kommunens bostadsbestånd byggdes under 60- och 70-talet som sammanhängande bostadsområden i tätorten. Befolkningen inom kommunen växte då mycket snabbt och byggnationen anpassades, i stor utsträckning, efter de önskemål som ställdes av de nyinflyttade. Samhällsstrukturen har sedan dess förändrats och de krav som ställs på ett boende idag är annorlunda än för 30-40 år sedan. Kommunen har agerat lyhört inför de förändrade kraven och anpassat utbudet av ny tomtmark i linje med kraven. Tomtmark i mycket attraktiva lägen i såväl naturnära som sjönära lägen erbjuds idag inom flera områden. En exploatering av dessa och nya områden skall ske i harmoni med naturen och all nybyggnation skall ske på ett långsiktigt hållbart sätt. Tankegångarna är detsamma när det gäller etableringen av nya industitomter vilka uttryckligen skall gynna mindre företag.

Olofström erbjuder ett stort antal arbetsplatser, men har även den största inpendlingen av arbetskraft i södra Sverige. I Olofströms fall har bra boendeformer i trygg miljö blivit allt viktigare att kunna erbjuda och är det enskilt viktigaste målet i framtiden.

·          Upplevelser

Olofströms turism är på framfart. Produktutveckling och kvalitetssäkring är ledord för den strategi man satt. Under senaste åren har flera stora förändringar skett, man har utvecklat ny portal, www.visitolofström.se, man har en gemensam bokningscentral och arbetar tillsammans med turistföretag för att utveckla nya intressanta produkter. Författarbygden och Högsta punkten är några av de produktutvecklande projekt som varit igång, e-garden är det senaste. GPS-teknik ska göra naturupplevelser mer lättillgängliga. Satsningar som bland annat har finansierats med hjälp av Leader.

Målsättning

Olofströms kommun har ett rikt natur- och kulturliv, en kombination som ger fina förutsättningar för att kunna utveckla den expansiva turistnäringen ytterligare. Målet är att Olofström skall bli ”kommunen som levererar de bästa produkterna till våra besökare”. En god bas med ett mångfacetterat utbud finns redan i dagsläget. Detta måste dock förädlas ytterligare och särskilt fokus skall läggas vid att utveckla naturturismen på ett ur naturen hållbart koncept och kvalitetssäkra dessa och övriga turistmål kontinuerligt.

Det gäller att hitta nya vägar och samarbetspartners för att kunna nå ut på en vidare marknad. På hemmaplan gäller det att utveckla en serviceanläggning med bl.a. dusch och tvättmöjligheter. Holje Par skall utvecklas och den befintliga scenen ska anpassas efter de krav som dagens turnerande artister ställer. Nya naturområden med rastplatser och tillgänglighet skall skapas.

Det växande intresset för cykel turism skall tas tillvara. Cykelturer, vandringsturer med GPS samt Geocaching kommer att bli nya produkter till 2008 och utbudet inom dessa områden skall ständigt vidareutvecklas.

Även besöksmål med kulturella/litterära förtecken ska ha en lättare tillgänglighet genom tydlig skyltning och intresseväckande beskrivningar.

·          Näringsliv

Näringslivet i Olofström kännetecknas av en stark och konkurrenskraftig industri med en bas inom fordons- och verkstadsindustrin. Dessa har varit och är de klart dominerande, vilket inneburit att näringslivet fått en tydlig teknisk och industriell inriktning. Med kommunens största företag, Volvo Personvagnar AB, som absolut nav i samhället finns ett antal underleverantörsföretag inom fordonsbranschen och direkta tjänsteföretag etablerade.

På senare år har även ett antal utlandsägda företag valt att nå den skandinaviska marknaden genom etablering i Olofströms kommun. Verksamheten inom dessa har varit direkt eller indirekt knuten till verkstads- och/eller fordonsindustrin. Sedan början av 90-talet har antalet företag i kommunen ökat. En starkt bidragande orsak till detta har fokuseringen mot verksamhet inom kärnområdet, biltillverkning, inom Volvo varit.

Olofströms kommun har, trots detta de senaste åren visat en svag trend inom nyföretagandet, som har varit lägre än riksgenomsnittet. En tendens som är tydlig i flertalet andra mindre orter med tydlig brukskaraktär. Det startas nu, på årlig basis, ett 40-tal nya företag i Olofström. Under de senaste åren har en allt tydligare trend vuxit fram inom nyföretagandet då en stor del av nyetableringen sker inom hälso- turism och tjänsteområdet.

Det totala antalet privatägda företag i kommunen är idag cirka 900. Fokuseringen på ett fortsatt ökande företagande är av ytterst vikt.

Vi måste öka vår aktivitet inom detta område och visa på de fördelar en etablering i Olofström innebär. Vi skall också stärka vår ställning som attraktiv etableringsort inom områdena forskning- och högteknologi. Här är området Future Garden en enorm tillgång och målet är att antalet företag skall öka till cirka 1 200 år 2011. I takt med att antalet företag växer skall centrum i Olofström utvecklas. Handeln ska blomstra och antalet offentliga mötesplatser ska kontinuerligt utökas.

Ronneby kommun

KOMMUNENS MÅL FÖR LANDSBYGGDEN OCH SMÅORTERNA

Kommunen är positiv till kompletteringsbebyggelse på landsbygden och i småorterna för att kunna upprätta befintlig service men även för at upprätthålla en levande landsbygd. I kommunen finns flera landsbygdsgrupper som arbetar för att landsbygden ska bli mera levande och få fler att flytta till landsbygden.

I kommunen finns både skärgårds- och skogsmiljö och här finns flera mindre orter som Kuggeboda, Vieryd, Järnavik och Sjöarp i södra kommunen och Hasselstad, Sillpinge, Vång, Möjeryd och Göljahult i norra kommunen.

Utredningsgruppen för utarbetande av landsbygdspolitiskt program i Ronneby har träffat många engagerade bygdegrupper i de olika kommundelarna och tagit del av deras erfarenheter och kunnande. Ronneby kommuns Bygderåd har speciellt engagerat sig och bidragit.  Utredningsgruppen sammanfattar behoven ute i bygderna som har framkommit i detta arbete, (fullständigt handlingsprogram väntas vara färdigt i mars 2008), genom följande fyra prioriteringar;

A.       Boendemiljö och service

En ökad inflyttning till landsbygden är ett strävansmål för Ronneby kommun och det gäller hela kommunen.

Med boende avses såväl permanentboende som fritidsboende och boende inom besöksnäringen.

Allt boende enligt ovan är samtidigt en förutsättning för att boendemiljöer bevaras i gott skick och att service i form av vård, omsorg, skola, kultur och friskvård kan säkerställas och utvecklas.

Exempel på handlingsplaner för ett ökat boende och god service:

-          att en inventering görs lokalt, med medverkan av bygderåd m.fl., av alla typer av ledig kapacitet för boende, vare sig det är i permanent eller tillfälligt boende. I en del fall kanske ett tillfälligt boendeutrymme, med små förändringar, kan användas permanent.

-          Marknadsföring av ”Bo i landsbygden” idéer genomförs. Resultatet analyseras och beskrivs.

-          Översiktsplanens tomt- och boende planer behöver ev. förändras och uppdateras som resultat av inventering och marknadsföringsinsatser

-          På motsvarandesätt behövs en genomlysning av servicetåtaganden gentemot bygden, uppdateras från kommunens sida ur ett helhetsperspektiv.

B.       Företag och nyföretagande samt kompetensutveckling på landsbygden

I många landsbygdsdelar av Ronneby kommun utgör de traditionella lantbruks- och skogsföretagen grunden för sysselsättningen. En ökad diversifiering, mot nya produkter och tjänster från dessa företag, ger oftast ökad sysselsättning.

På landsbygden finns självklart andra typer av branscher, såsom verkstad, sågverk, konsulter, bagerier m.fl. samt dessutom en växande besöksnäring.

Det finns ett klart behov av att stödja dessa företag i sitt förändringsskede eller i sin uppbyggnadsfas.

Företagen behöver också finna goda möjligheter till kompetensutveckling på nära håll.

Exempel på handlingsplaner för företag och nyföretagande:

-          underlätta och stödja skapandet av nätverk mellan företag/företagare (ibland branschvis) men inte som regel.

Utbyte av erfarenheter/kompetenser mellan olika typer av företag, ger oftast de flesta nyskapande idéerna för utveckling.

-          Genom att till kommunens näringslivsenhet tillföra resurs och kompetens i form av landsbygdsutvecklare, dit företag och nya företagare kan vända sig, är en nödvändighet för en fortsatt god utveckling.

-          Tillsammans med företagen kan kommunen gå ut i gemensam marknadsföring med mottot ”Bo och verka i landsbygden”.

-          Att tillsammans med bygderåden inventera och lyfta fram lokaler och markområden som kan användas för företagande. Men också lyfta fram särskilda miljö- och kulturområden som stärker boendet på landsbygden, alternativt stärker besöksnäringen.

-          Stödja  ett Lärcentra som kan svara upp mot behoven hos företag/företagare, även på landsbygden

-          Speciellt uppmärksamma stöd vad gäller kvinnligt ny företagande och företagande, dels av att det finns ett fåtal kvinnliga företager i kommunen, dels för att en betydande del av unga kvinnor flyttar från landsbygden.

C.       Kommunikationer, trygghet och säkerhet

Med kommunikationer avses i detta fallet mobiltelenätet, som fortfarande idag, lokalt, uppvisar brister i nåbarhet m.m.

Brister i kommunikation, som ju är ett direkt kommunalt uppdrag, är bl. a avsaknaden av gång och cykelvägar på många håll på landsbygden.

I många mindre byar saknas gatubelysning bl.a på uppsamlingsställen för skolskjutsar.

Ur trygghets- och säkerhetsskäl, sker besök alltför sällan av polis och räddningstjänst. Inte minst polisens närvaro är viktigt för det förebyggande arbetet.

Exempel på handlingsplaner för kommunikation och trygghet:

-          inför kommunens prioritering av gång och cykelvägar bör bygderåd höras, samt i övrigt ta fasta på att det ofta är långt till skola och service på landsbygden. På samma sätt bör också hanteringen av vägbelysning m.fl direkt lokala frågor ske.

Vid de olika träffarna i byarna har Ronneby kommun inhämtat bybornas synpunkter och sammanställt, ort för ort, en styrka svaghetsanalys. I sammandrag kan den ses nedan;

Järnavik är en naturlig hamn och ett stort besöksmål med närmare 40 000 besökare. Här finns bland annat naturreservat. Landskapet kring Sjöarp är ett välbesökt fridluftsområde som kan bli naturreservat. Vång ingår i ett större område som representerar ett slottslandskap med stordriftsprägel och med välbevarade och omfattande fornlämningsmiljöer samt kyrkomiljö. Öljehult är ett samhälle som ligger i ett omväxlande jordbrukslandskap med fin natur och närhet till Blekinge Vildmarksled. I samhället Möljeryd återfinns flera stora jordbruksområden, flera sjöar och en hjortfarm som är ett attraktivt turistmål.

Landsbygd

Styrkor; Närheten till naturen,, både hav och skog. Vacker och historisk kulturmiljö på många platser. Antalet hästar ökar. Svagheter; Kollektivtrafiken och kommunikationer. Alternativt boende saknas. Oftast inte kommunalt VA-nät. Nötkreatur inom jordbruket halverats. Hot; Minskat antal betesdjurl leder till igenväxt landskap. Möjligheter; KRAV-odlad åkermark kan öka. Hästgårdar kan bidra till bete av igenväxt landskap.

De större orterna

Belganet; Ett aktivt samhälle i kommunens nordvästra hörn ca 30 km från centralorten. Omgivningen består i huvudsak av skogsnatur med inslag av odlingsarealer och flera sjöar. Bräkenån som är av riksintresse flyter genom orten. Under senare år har befolkningen minskat. Kommunikationerna med centralorten är dåliga, man måste ta sig de fem km till Hallabro för att därifrån ta bussen vidare. En rik företagsanda råder i Belganet med småindustrier och ett antal företag inom olika hantverk. Ett antal lediga tomter finns att tillgå i norra Belganet.

Blekinge vildmarksled och flera naturstigar stärcker sig genom bygden. I anslutning till leden kan man få se varggrop, spiksmedja, tjärdal och stanna till på Vildmarkscaféet. Det finns gott om träindustrier och flera av dem har fabriksförsäljning.

Styrkor; Aktivt samhälle, samhällsförening och företag. Omgivning med skogsnatur. Bräkenån och flera sjöar med badplatser. Bra (bil) pendlingsavstånd till flera större orter. Turisminriktning. Svagheter; Kommunikationerna (till Ronneby) dåliga, saknas. Fritidssysselsättningar saknas för tonåringar. Litet underlag för kommunal service. Inga bostäder för yngre. Hot; Befolkningsminskning ger sjunkande serviceunderlag. Ungdomar söker sig till större orter. Hus köpes av sommarboende. Möjligheter; Utveckla turismen. Baspunkt för turismen. Samverkan i norra kommundelen. Bättre resmöjligheter. Möjlig utveckling av Ekoby mitt i ”vildmarken”.

Hallabro; Ortens centrala läge vid riksväg 27innebär relativt bra kommunikationer till Ronneby och Växjö. Flera arbetsplatser och goda sysselsättningsmöjligheter finns på orten och ny verksamhet planeras. Rekreation som cykel- och vandringsleder erbjuds i ett sjörikt landskap omgivet med skogsnatur.

Styrkor; Bra kommunikationsläge med närhet till Ronneby och Tingsryd (Växjö).Omgivning med skogsnatur i ett sjörikt landskap. Bra kommunal service. Flera arbetsplatser. Aktiv samhällsförening och föreningsliv med tillhörande anläggningar. Svagheter; Miljö utan påtagligt centrum och affär. Begränsat utbud för tonåringar. Trafikmiljö, buller, olycksrisk och osäkerhet längs riksväg 27. Inga planer på ny bebyggelse. Hot; Sjunkande underlag för näringslivet vid omdragning av riksväg 27. Sjunkande underlag för skola och annan service. Få företag ger känslighet vid förändring. Sämre trafikmiljö. Förbifart av riksväg27 kan innebära utarmning av tätorten. Möjligheter; Baspunkt för turism. Samverkan i norra kommundelen. Miljöförbättring ”samhällscentrum”. Att få människor att prata om Hallabro. Landsbygdsturism.

Backaryd; Backaryd har ett av de större företagen i kommunen; Backarydsgruppen med ca 110 anställda. Gruppen består av företag som Karroseriverken, U-liften och Euro-Lans. Post, bank och apoteksservice sköts av ICA affären som håller öppet sju dagar i veckan och tillhandahåller förutom livsmedel även bensin. Ortens läge vid riksväg 27 innebär förhållandevis goda kommunikationer både till Ronneby och Växjö. Närheten till naturen och sjöarna ger möjlighet till friluftsliv och bad.

Styrkor; Bra kommunikationsläge med närhet till Ronneby och Tingsryd (Växjlö). Omgivning med skogsnatur i ett sjörikt landskap. Badplatser vid Skörjesjön. Miljön kring kyrkan. Bra service. Flera arbetsplatser (inpendling). Livskraftig samhällsförenign. Svagheter; Begränsat utbud för tonåringar. Trafikmiljön, buller, olycksrisk och osäkerhet längs rikväg 27. Begrändade resmöjligheter med kollektivtrafik. Hot; Sjunkande underlag för näringslivet vid omdragning av riksväg 27. Sjunkande underlag för skolor och annan service. Få företag innebär ökad känslighet vid förändring. Sämre trafikmiljö. Att eldsjälar i samhället tappar intresset. Möjligheter; Mera bosättning i attraktiv sjönära lägen. Baspunkt för turism och kulturarrangemang. Samverkan i norra kommundelen.

Eringsboda; Eringsboda är ett litet självständigt samhälle i kommunens norra del. Tätorten ligger omgiven av vacker natur och väl anpassad bebyggelse. Den ort i kommunen som inte har minskat sin befolkning. Livsmedelsaffär med bensin och post- och bankservice finns också på orten. Det finns inga kollektiva kommunikationer till Växjö. Till Karlskrona och Ronneby finns bussförbindelse.

En stark småföretagaranda råder i bygden. Det finns ett 40-tal företag kring Eringsboda som sammanlagt ger ett 100-tal arbetstillfällen. Eringsboda omges av intressant natur med sjöar, skog och öppen mark. Ett av de större besöksmålen är Räntemåla Gård.

Styrkor;  Bymiljön. Ungefär lika långt till orter i närheten – Ronneby, Tingsryd, Emmaboda och Karlskrona. Föreningsliv med ungdomsverksamhet. Hot; Sjunkande underlag för skolor och annan service. Ungdomar söker sig till större orter. Minskad servicegrad. Möjligheter; Utveckla turismen. Bättre resmöjligheter.

Saxemara; Orten har få arbetsplatser. De arbetsplatser som finns i Saxemara är inom skola och barnomsorg. Största fritidsaktiviteten är fotbollsklubben och det finns kvällsgymnasium i skolans lokaler. Kommunikationerna till och från Ronneby är begränsade. Saxemara båtvarv är ett småskaligt varv i skärgårdsmiljö. Blekinge Museum har köpt varvet för att skapa ett historiskt museum. Projekt inom Leader med resultat att en entreprenör tog över verksamheten i samarbete med museet.

Styrkor; Bymiljö vid kyrkan. Närhet till skärgårdsnatur med varierande ständer.Möjlighet till båtliv, bad och fiske. Närheten till Ronneby. Svagheter; Ingen handel. Dåligt utbud för tonåringar. Begränsade resmöjligheter med kollektivtrafik. Att bebyggelse för åretrunt-boende längs kusten begränsas i vissa detaljplaner med 50 kvm. Saknas flerfamiljshus. Hot; Sjunkande underlag för skola och annan service. Igenväxning av kustlandskapet på grund av jordbruksnedläggningar. Det attraktiva landskapet blir mindre attraktivt. Möjligheter;  Bevara och marknadsföra kustlandskapet. Baspunkt för turism. Fler båtplatser. Bättre resmöjligheter.

Johannishus; Samhället växte fram runt stationen på 1890-talet och är idag en av kommunens största tätorter. Blekinges enda slott ligger i Johannishus. En liten minskning av befolkningen ar skett under slutet av 90-talet. Här finns dagligvaruhandel med post- och bankservice samt bensinpump. Bussförbindelser med Ronneby och Karlskrona finns i begränsad omfattning. Det finns ett tiotal företag och fem föreningar och en aktiv samhällsförening. Naturen runt orten består av odlad kustbygd som övergår i ett mer slutet och småskaligt skogslandskap i norr.

Styrkor; Närheten till både Ronneby och Karlskrona. Nära till omväxlande inlandsnatur. Ridhus och möjlighet till hästsport. Bra serviceutbud. Rikt föreningsliv. Svagheter; Ej strandnära samhälle. Ingen cykelväg till Listerby. Tåget stannar inte i samhället. Kommunikations möjligheterna ej bra. Hot; Sjunkande underlag för skola och service. Ökade störningar från kustbanan. Johannishus ”glöms bort” i kommunens planering. Möjligheter; Bättre resmöjligheter. Sänkt hastighet. Att med lite resurser behålla ungdomarna.

Listerby; Listerbys närhet till natur och kust med badplatser och båtbryggor innebär goda rekreationsmöjligheter. Sevärt i Listerby är framför allt skärgården med vackra öar. Orten har bra kollektiva kommunikationer med både Ronneby och Karlskrona. Service som bank och post finns och sköts av affären. Det finns även en bensinmack med jourbutik. Listerby har få egna arbetstillfällen. Näringslivet består av mindre företag med ett fåtal anställda.

Styrkor; Bymiljön. Närheten till skärgårdsnatur. Möjlighet till båtliv, bad och fiske. Goda kommunikationer och bra service. Föreningsverksamhet. Svagheter; Sjunkande underlag för skolor och annan service. Saknar samlingspunkt för icke idrotts intresserade. Igenväxning av de grunda vikarna och annan påverkan på vattnet. Hot; Dåligt utbud för tonåringar. Trafikmiljön. Behov av förbättringar av mindre vägar och gång- och cykelvägar. Möjligheter; Bevara och marknadsföra kustlandskapet. Baspunkt för turism. Fler båtplatser. Utnyttja närheten till Johannishus.

Tidigare och pågående arbete med landsbygdsutveckling

Området är en gammal industri region i omvandling. Här har informationstekniken använts som ett medel för den regionala utvecklingen. Välkända exempel är Telecom City, Soft Center och NetPort och även EC-gruppen i Svängsta samt etableringen av Högskolan med sin specialinriktning på IT och Telecom. Dessutom har ambitionen varit att den nya tekniken inte skall vara isolerande öar utan skall nå alla i länet, även på landsbygden.

Blekinge var tidigt ute med EU-projekt i länet, med bland annat IT-Blekinges hjälp i starten. Blekinge har dessutom blivit utvald till en pilotregion för innovativa IT-satsningar inom EU (RISI-region, nu ERISI). Ett 50-tal IT projekt startades tidigt som har följt av flera som även har inrymt landsbygden.

Blekinge har under programperioden 2000 – 2006 för första gången haft möjlighet att deltaga i Leader+ programmet. Utvecklingsprogrammet för Leader+ till Landsbygdprogrammet har därför utvecklats med områdets tidigare erfarenheter som grund. Temat har varit ”Med ny teknik och nya metoder – göra landsbygdens produkter och tjänster mer konkurrenskraftiga”. Vi blev det enda Leaderområdet i Sverige med detta tema. Inriktningen har varit att skapa ett bättre klimat för entreprenörskap och lokal mobilisering. Detta har skapat en identitet i samarbetet som LAG även i kommande period vill arbeta vidare på.

Leaderprogrammet har gjort det möjligt att bygga upp ett regionalt partnerskap med de tre sektorerna privat, ideell och offentlig sektor för landsbygdsutvecklingen. Denna utvecklingsplan, byggd på de lokala förutsättningarna, har gjort det möjligt att kunna påbörja och genomföra angelägna projekt på den Blekingska landsbygden och i skärgården.

En mycket stor fördel med Leaderprogrammet under perioden är att vi har sluppit arbeta med korta, sporadiska projekt utan har kunnat arbeta kontinuerligt med utveckling under en något längre tid.

Erfarenheten är att det är viktigt att utveckla både stad och landsbygd/skärgård parallellt. Då blir landsbygdsutvecklingen en viktig resurs för hela länet. Detta arbete är nu påbörjat och detta arbete vill vi nu fortsätta vidareutveckla under programperioden 2007-2013.

Arbetssättet under föregående programperiod har blivit en egen modell för att kunna skapa tillväxt på landsbygden genom att arbeta hårt med att vara sektorsövergripande, både administrativt och över organisationsgränser. Profilen i verksamheten har varit att, förutom att ge ekonomiskt stöd, även aktivt arbeta med utveckling, rådgivning och stöd till potentiella projektägare och entreprenörer. Ett stort arbete har lagts ned för att möjliggöra koordinering av länets resurser och försöka hitta olika lösningar på problem för att stödja tillväxten. Sådana processer kräver envist och uthålligt stöd, men också stor kreativitet och flexibilitet i det dagliga arbetet.

Det finns många människor med affärsidéer på landsbygden. En röd tråd i arbetet har varit att stödja affärsutveckling. Ett bra exempel är våra ”Start-Checkar” som är ett stöd men även ett mentorskap och ett processtöd som stödfunktion. Här har Leader koordinerat arbetet och har inlett samarbete så att alla Blekinges aktörer arbetar tillsammans för att hjälpa entreprenörerna.

Vi hoppas också att den informella regionala beredningsgrupp, som vi initierade, kan återuppstå även i den nya programperioden.

Exempel på projekt där Leadermetoden har skapat mervärden:

·          Bybornas engagemang och Leader+ ger landsbygden bredband

En ny form av lokala mobiliseringsprojekt har utvecklats mellan lokala grupper och det offentliga, när det gäller att få till stånd bredband ut till landsbygden eller skärgården. Dit ut där inte pengarna och de ordinarie anslagen når.

Här har lokala eldsjälar tagit på sig att arbeta med att organisera, planera, gräva eller montera tillsammans med kommunen och med finansiering från Länsstyrelsen, kommunerna och Leader. Tack vare dessa krafter har det gått att skapa möjligheter som tidigare inte fanns.

Det började först så smått uppe i Fur när de ville bygga en mast för teletrafiken i skorstenen på det gamla sanatoriet där. Fortsatte med att samhällsföreningen ville gräva ned fiberkabel till Ytterön-Ö.Hästholmen och till pilotprojektet i Tubbarp, där byborna gick man ur huse för att organisera nedgrävning av fiberkabel till byn. En helt ny samarbetsmodell hade fötts.

Tack vare att modellen i Tubbarp fungerade så bra, har nu två till bredbandsprojekt startats i Ronneby kommun; till Verperyd och till Jordö. Samtliga projekt har möjliggjorts tack vare bybornas enorma engagemang.

·          Utveckling av turistnäringen i Olofströms kommun

En upplevelse portal för turism och besöksnäringen har byggts upp. Därigenom har produktutbudet för besökarna ökat.

Här kan besökarna enkelt hitta spännande besöksmål och boka till exempel en stuga, fiske eller få uppgifter om vad det kostar att hyra en bil. Kunden skapar sin egen semester.

·          Byn på nätet/Bygd i samverkan

Arbetar med ett projekt kallat En hållbar modell för att utveckla en bygd. Deras arbete har pågått under lång tid och är nog det mest kompletta byutvecklings samarbete som vi har. De använder ny teknik, de gör en otrolig mobilisering och de skapar resultat. Projektet innefattar en mängd delprojekt som bygger vidare på tidigare insatser eller som startats.

1.2 Analys av området

Tillgångar som vi har i Blekinge idag och som är unika och skapar fördelar.

·          Unikt läge inför det nya Europa

·          Mångfald av naturtyper Vi har hav, skärgård, berömda åar, sjöar och nära till skogar. Detta skapar förutsättningar för ett varierat boende och för rekreation. Vi kan använda detta till att skapa intressanta besöksmål för turismen och ger möjligheter för företagande med jord, skog och vatten som bas.

·          Kända för IT Blekinge har varit snabbt ute i den nya ekonomin inom IT och Telecom. Skapar möjligheter att hitta nya innovativa former av företagande.

·          Tätortsnära landsbygd Den tätortsnära landsbygdens attraktionskraft växer och skapar möjligheter för nya människor att flytta hit.

·          Blekinge tränat i att arbeta med utvecklingsprojekt. Blekinge var tidigt ute att i EU sammanhang arbeta med utvecklingsprojekt främst kanske kring IT och Östersjön. Även de små lokala utvecklingsgrupperna har kännedom om att arbeta med utvecklingsprojekt.

·          Erfaret partnerskap. I och med att Blekinge har varit med i tidigare Leaderprogram finns ett väl uppbyggt partnerskap och uppbyggda nätverk som en fördel i landsbygdsutvecklingsarbetet. Även tränat i att arbeta med transnationella projekt och partnerskap.

SWOT analys

Resultatet från behoven från de lokala grupperna, diskussioner med kommuner, länsstyrelse, region samt LAG representanter har sammanställts i en SWOT analys.

SWOT analys med koppling till åtgärder programmet

Kapitel  2. LAG sammansättning

Leader Blekinge var även ett Leaderområde i förra program perioden mellan år 2000 och 2007. Leader arbetet (metoden) bygger på ett lokalt partnerskap i de tre sektorerna ideell, privat och offentlig. Den ideella föreningen är öppen för alla som vill deltaga i områdets landsbygds utvecklingsarbete. Ett 60 tal föreningar, företag och kommuner är medlemmar i den ideella föreningen. Denna LAG grupp, som även är vår styrelse, har på årsstämman beslutat att nuvarande LAG grupp skall ha i uppdrag att arbeta fram ansökan för det nya landsbygdsprogrammet under år 2007 till 2013, samt att bilda interimsstyrelse fram till nästa föreningsstämman i maj då den ordinarie LAG-gruppen kommer att bildas.

LAG-gruppen består av femton ordinarie ledamöter och sex suppleanter fördelat på 10 män och 11 kvinnor, däribland en ungdomsrepresentant.

Val till LAG/styrelsen sker genom att stämman varje år utser en valberedning. Denna består av tre medlemmar, en från varje sektor. Valberedningen tar emot medlemmarnas förslag och nominerar en sammansättning av LAG gruppen utifrån sektor, område, kompetens, kön och ålder.

LAG grupp 2007 och interimsstyrelse

Birger Petersson – Ordförande – offentlig sektor (Ronneby kommun)

Kjell-Åke Karlsson – Vice ordförande -  offentlig sektor (Olofströms kommun)

___________________________________________________________________

Lars Karlsson – offentlig sektor - Karlskrona kommun

Per-Olov Larsen – offentlig sektor – Sölvesborgs kommun

Suzanne Svensson – offentlig sektor – Karlshamns kommun

Christer Nilsson – suppleant offentlig sektor – Region Blekinge

Ann-Louise Johansson – ideell sektor – LUKA

Bengt Grönblad – ideell sektor – Länsbygderådet

Herbert Eriksen – ideell sektor – Ryds samfällighetsförening

Lena Strandberg – ideell sektor – Coompanion/BUC

Per Håkansson – ideell sektor – LRF

Inga-Maj Andersson – suppleant ideell sektor – Träffpunkt Listerlandet

Staffan Håkansson – suppleant ideell sektor – Bygd i samverkan

Charlotte Ehring Buckle – privat sektor – SweDent

Karl-Göran Eriksson – privat sektor – Räntemåla Gård

Sieglinde Olsson – privat sektor – Sieglindes Magazine

Sven-Erik Löfgren – privat sektor – Ö-riket Ek förening

Sofia Stjärnlöf – privat sektor – Trollgrönt

Emelie Karlsson – suppleant privat sektor – SISU ungdomsrepresentant

Ewa Nilsson – suppleant privat sektor – Snärjeskogen

Valberedning; Göran Folkesson ideell sektor, Jan Jeppsson privat sektor och Margareta Olsson offentlig sektor.

Kapitel 3. Leaderplanens område

Området är ett geografiskt enkelt överblickbart område och det finns redan idag ett betydande samarbete mellan de lokala utvecklingsgrupperna, de offentliga organisationerna och näringslivet. Dessa parter känner till varandra väl och en allt större medvetenhet har börjat sprida sig att vi tillsammans kan lösa många av våra problem.

Området kännetecknas av småskalighet, närhet, nätverk och samhörighet. Området har gemensamt intresse gentemot den nya ekonomins företag i det nya Europa. Områdets lokala identitet utgörs även av att det historiskt varit gränsland mellan danska/skånska influenser och storsvensk överhöghet. Idag är området ett gränsland mellan hav och land, mellan Sverige och Östersjöstater samt mellan Sverige och övriga EU.

Området har en tradition, sedan Sveriges inträde i EU, att vara ett område som arbetar med den nya tekniken. Dessa erfarenheter vill vi ta tillvara på. Vi vill också vidareutveckla de samarbeten och det arbete som påbörjades under förra programperioden med Leader och ta tillvara de fördelar det för med sig att inte behöva starta från början igen. Därför har LAG gruppen valt att använda samma område sedan tidigare.

Geografisk omfattning

Leaderområdet omfattar de fem kommunerna Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Olofström och Sölvesborg.

Området omfattar hela Blekinge, förutom centralorterna i varje kommun samt Lyckeby och Asarum. De ingår ej i Leaderområdet.

Det valda området har 72 323 invånare (SCB 2005), är 2 970 kvadratkilometer stort och sträcker sig över ren skärgårdsbygd till den rena skogsbygden i norr.

Fig befolkning: Området har totalt 72 323 invånare och antalet invånare per km² är 25,7. I Karlskrona är kommun är centralorten och Lyckeby exkluderad. I Ronneby, Olofström och Sölvesborg är centralorterna exkluderade. I Karlshamn är centralorten och Asarum exkluderad. (källa SCB, 2005).

Mobiliseringsarbetet inför programperioden 2007 – 2013 - En väl förankrad plan

Redan under hösten 2004 påbörjade i LAG-gruppen arbetet i en framtidsgrupp som skulle arbeta fram den strategiska inriktningen för det fortsatta arbetet med landsbygdsutvecklingen i Blekinge inför den nya programperioden 2007-2013.

Framtidsgruppen bestod av representanter från en av varje sektor i LAG-gruppen från den ideella och den privata sektorn. Dessutom medverkade Regiondirektören på Region Blekinge Chatarina Blom, Näringslivsdirektör Lennart Olsson på Regional ekonomiska enheten länsstyrelsen, Birgitta Jonasson Lantbruksdirektör på lantbruksenheten länsstyrelsen. Ett gemensamt dokument togs fram och har använts i kommunikation till Karl-Erik Nilsson och hans arbete i Landsbygdsutredningen.

Behov från de lokala grupperna

Underifrån perspektivet är styrkan i arbetet med Leadermetoden. Tack vare det tidigare Leader+ programmet fanns det en väl fungerande och arbetande LAG grupp med regionalt partnerskap. LAG gruppens partnerskap har gjort det möjligt att nå ut och vara möjligt för alla intresserade av landsbygdsutveckling att deltaga i arbetet med den nya utvecklingsplanen för Leader Blekinge.

LAG-gruppen och medlemmar i den ideella föreningen har varit drivande för att få till stånd en utvecklingsplan för den nya perioden. Efter diskussion i LAG gruppen har LAG medlemmar tagit frågan med sig hem till sin egen organisation och sitt eget nätverk för att arbeta med att ta fram vilka behov och lokala önskemål som deras medlemmar har behov av och vad som bör ingå i Leader Blekinges handlingsplan.

De lokala gruppernas behov och synpunkter har först tagits fram på medlemsmöten och styrelsemöten. Deras önskemål har formulerats och därefterninlämnats skriftligen eller per telefon till LAG gruppen.

Arbetet intensifierades under år 2006, då LAG aktivt sökte upp grupperna och de uppmanades att inkomma med synpunkter. Grupper som inte var medlemmar i föreningen kontaktades också för att även deras synpunkter skulle kunna tillgodoses. Även föreningen Bygd i samverkan hade en stor träff.

Länsbygderådet har särskilt varit aktiv och har först i arbetsgruppsmöten informerats om det nya landsbygdsprogrammet och informerades om att deras synpunkter var värdefulla för handlingsplanen. Var och en av Länsbygderådets medlemmar tog hem frågan till sin respektive förening och den 18 april fick även övriga medlemmarna i deras föreningar information om det nya programmet. Föreningen Träffpunkt Listerlandet samlade sina medlemsföretag och föreningar i en stor träff i oktober där även dessa fick samma information och deras behov togs tillvara.  Fortlöpande har ordföranden och verksamhetsledaren haft kontakt med kommunerna och regionen för att få in även deras prioriteringar och synpunkter, främst när det gäller medfinansieringsfrågor, exempelvis hade vi en träff med regionen den 23 januari och den 15 november informerades regionstyrelsen.

För att fånga upp behoven och önskemålen även från de grupper och föreningar som inte fanns med i partnerskapets nätverk anordnades ett möte där alla lokala grupper inbjöds.

För att nå dessa grupper gjordes annonser i dagspressen och utskick gjordes till alla kända föreningar som inte var medlemmar i Leader.

Till mötet den 27 november 2006, som hölls i Folkhögskolan i Bräkne Hoby kom cirka 35 deltagare. Vi diskuterade nya programperioden och vad den innebar och sedan delades deltagarna in i grupper som var och en diskuterade behov och önskemål. Varje grupp redogjorde sedan för sina önskemål. Varje grupp, och några enskilda, gav skriftliga synpunkter på önskemålen. Dessa lämnades in till LAG som underlag för det fortsatta arbetet med handlingsplanen.

De som medverkade var representanter från; Bygd i samverkan, Horsahallens Gille, Mörrumsåns Kultur och Industriminnen Ekf, Utvandrarnas väg Ekf, Landsbygdsgruppen Norra Ronneby, Ronneby Orienteringsklubb, Hallabro Samhällsförening, Sturkö Rökeri, Spjutsbygdsgård, Svensk Webbutveckling, HSO, Blekinge, Skärgårdskraft och LRF.

Sammanfattningsvis kan behoven och önskemålen indelas i följande grupper:

·          Näringslivsutveckling

-          Att möjligheterna att driva och starta företag på landsbygden underlättas dels vad avser kapital och försäkringar som krav från myndigheter.

-          Kommunernas turistbyråer måste kunna mera aktivt sälja företagens produkter.

-          Paketresor för turister

-          Skapa en företagarförening i hela norra Ronneby

-          Start-Checkarna för entreprenörer finnas kvar

-          Företagslots

-          Turismanläggningarna måste göras tillgängliga för funktionshindrade.

-          Vi måste kunna få ordentlig skyltning till turistanläggningar.

·          Boende och Utvecklingen i byarna

-          Bredbandsfrågan måste lösas över hela landsbygden

-          Utveckla boendet. Boendet är ett stort problem. Intresset från kommuner och banker är svalt att hjälpa till i denna process. Vi måste gemensamt fundera och utreda hur vi kan utnyttja landsbygdens fördelar för att locka ungdomar  att bosätta sig och etablera företag på landsbygden. Äldre boende måste utvecklas.

-          Dagis ska kunna drivas som kooperativ

-          Utveckla kommunikationerna

-          Inventera för hästhållning i nedlagda lantbruk

-          Bygdepeng, Ungdomscheckar

-          Ta tillvara äldre människors erfarenheter, de kan tex vara med och göra inventeringar, hålla studiecirklar mm..

-          Aktivitetslokaler

-          Ta fram en bygdefilm för norra Ronneby speciellt för ungdomar

·          Naturen runt omkring

-          Inventera kulturella sevärdheter utmed Utvandrarnas väg och samla dem i en folder.

-          Vården av alla naturresurser ska kunna skötas av lokala företag.

-          Önskemål om strövstig i Hallabro, promenadstig från Karlsnäs upp mot Hjorthålan, Naturstig i Belganet, utöka vandrings/cykel leden i Bräkne åns dalgång till även Belganet/Gummarsgölsmåla/Öljehult, Informations plats i Hjorthålan – Byn som dränktes, Gamla stenbrottet i Gummekulla

·          Angelägna övergripande önskemål

-          Hjälpa fram unga som vill ta över företag eller lantbruksrörelser på landsbygden

-          Skapa mötesplats för pågående projekt. Skapa ett resurscentrum –landsbygdscentrum där det går att visa upp vad som sker i bygderna.

-          Tillsätt landsbygdsutvecklare

Länsstyrelsen har ordnat flera möten bland annat 15 september och 5 maj 2006.

Kommunerna har haft träffar där de samlat lokala utvecklingsgrupper i sin kommun och flera kommuner har arbetat fram landsbygdsutvecklingsplaner för sin kommun i samarbete med Länsbygderådet eller lokala kommunbygderåd. Även dessa synpunkter har dokumenterats och finns med som underlag till handlingsplanen. Kommunerna har lämnat in dessa synpunkter skriftligen till LAG för underlag till handlingsplanen.

En sammanfattning av behoven från dessa träffar kan beskrivas följande:

Karlshamns kommun

Föreningen LUKA (Landsbygdsutveckling i Karlshamn) är en ”paraplyförening” där hembygdsföreningar, bygdegrupper, LRF, och enskilda är medlemmar.

LUKA har arbetat fram en landsbygdsutvecklingsplan, 130 människor boende och verksamma på Karlshamns landsbygd deltog aktivt i 11 studiecirklar hos Studieförbunden, Vuxenskolan och ABF.

I nästa steg gjordes prioritering att boende och sysselsättningsfrågor var de viktigaste att arbeta vidare med. Cirka 100 personer deltog i detta arbete och gruppen tog fram en övergripande strategi för hela området, en särskilt strategi för företagande och sysselsättning samt en boendestrategi.

Karlskrona kommun

Uppstart för arbetet med utvecklingsprogrammet gjordes vid landsbygdsforum den 12 maj i Tvings Folkets hus. Dit hade kommunens samtliga registrerade utvecklingsgrupper inbjudits. Ca 75 personer deltog. Dagen avslutades med ett grupparbete för att diskutera ett antal prioriterade områden och hur dessa områden kan utvecklas för att gynna landsbygden.

Medverkande föreningar har varit; Jämjö Utvecklingsgrupp, LRF-Kristianopel, Östra Hästholmens och Ytteröns samhällsförening, Sälleryds-Skrävle Intresseförening samt från Holmsjö Hembygdsförening, Björkeryds Intresseförening och Älmtamåla Skolrotes Intresseförening. Förvaltningar som medverkat är; Barn och ungdomsförvaltningen, Utbildningsförvaltningen, Kulturförvaltningen, Idrotts- och fritidsförvaltningen, Kulturförvaltningen, Omsorgsförvaltningen.

Arbetsgruppens övergripande mål skall vara: God livsmiljö.

Sex prioriterade utvecklingsområden slogs fast:

1.        Lokal mobilisering och lokalt inflytande

2.        Natur och Kulturmiljö

3.        Hållbar utveckling

4.        Näringslivsutveckling

5.        Boende, boendemiljö, kommunikationer och service

6.        Utbildning

Mål: Inom 5 år skall antalet företag på landsbygden öka med 210 företag, Antalet arbetstillfällen inom privata sektorn med 250 personer och antalet boende skall öka med 300 personer.

Ronneby kommun

Den 1 november höll näringslivskontoret i Ronneby ett möte i Folkets Hus i Eringsboda.

Föreningarna Byn i Samverka, Bräkne-Hoby, Länsbygderådet och Norra Ronneby Landsbygdsgrupp har skriftligt dokumenterat sitt material. Ronneby har valt att beskriva dessa synpunkter ort för ort. Dessa finns redogjorda i avsnittet om Ronneby kommun.

Sölvesborgs kommun

Träffpunkt Listerlandet och deras medlemsföreningar och kommunen hade stor informationsträff i oktober 2006. Deras behov och synpunkter har därefter inkommit skriftligen förening för förening och sammanställts i det gemensamma materialet.

Kommunen kommer att prioritera turismutvecklingsprojekt samt att stimulera till att utveckla lokala utvecklingsplaner för respektive bygd.

Olofströms kommun

Har sammanställt sina behov under den kommunala planen. Se avsnittet om Olofströms kommun

Synpunkter sammanställda vid möte den 5 maj 2005 anordnad av Länsstyrelsen, närvarande var 50 personer;

Prioriteringar - Länsövergripande

·          Helheten

o         Boende, lantbruksföretagare och övriga företagare och service i samspel skapar en levande landsbygd.

o         Livaktiga utvecklingsgrupper är förutsättningen för att driva utvecklingen framåt och se till att skapa livskvalitet för de boende.

·          Boendet viktigt

o         Vad vill ungdomarna?

o         Skånska utredningen

o         Nybyggnad: Lantmäteriet-lantbrukare-kommunerna

·          Näringslivsutveckling

o         Stöd till företagande på landsbygden

§          Startstöd även till deltidsföretag

§          Turismen och lantbruket är beroende av varandra

§          Idag är det svårt att hitta ett samarbete mellan kommunerna och näringsidkarna.

§          Företagslots för kvinnor, ungdomar och invandrare

§          Landsbygdsutvecklare + kommunerna

§          Entreprenörsutbildning för tex eleverna på lantbruksutbildningen

o         Lagen om offentlig upphandling

·          Service

·          Underifrån perspektiv

o         Byapeng – check (högre belopp)

o         Aktiva lokala utvecklingsgrupper

o         Enklare regelverk + likviditetsproblematiken

o         Resurspersoner vid hjälp att skapa projekt och vid administration. Få hjälp till konsulthjälp.

o         Pengarna måste ut till de lokala grupperna och inte till kommunerna.

Syftet har varit att arbeta fram en brett förankrad länsövergripande strategi och handlingsplan för att utveckla entreprenörskap och lokal mobilisering på landsbygden mot år 2013.

Kapitel 4 Strategi

Leaderplanen bygger på följande förutsättningar

Ramarna för Landsbygdsprogrammet styrs av det nationella ramverket för Landsbygdsutvecklingsprogrammet 2007 – 2013.

Jordbruksminister Eskil Erlandsson hade följande förhoppningar i sitt tal i Jönköping 24 januari 2007 på Elmia.

”Ett annat område där jag tror landsbygdsprogrammet kan vara en katalysator är utveckling av innovativa affärsidéer och arbetsmetoder. Jag vet att det finns många entreprenörer på landsbygden som går och ruvar på spännande och nydanande idéer som de ännu inte funnit formen för att utveckla. Om vi kan hjälpa till att ta tillvara denna innovationskraft och därigenom bidra till en utveckling och diversifiering av produktion och näringsliv på landsbygden är jag övertygad om att det skulle föra utvecklingen på landsbygden ytterligare ett steg framåt. I det sammanhanget är jag mycket intresserad av att se hur arbetet enligt den så kallade Leader-metoden kan bidra till nya, innovativa samarbeten och nytänkande på landsbygden. Vi som har vuxit upp på landsbygden vet ju bättre än de flesta att vi måste samarbeta och hjälpas åt för att åstadkomma förändring. Leadermetoden är ett exempel på hur ett sådant samarbete kan se ut. Jag hoppas att vi nu kommer att kunna se att Leadermetoden är mogen att bidra med ytterligare en dimension i arbetet för att nå landsbygdsprogrammets målsättningar inom era olika områden”.

***

Utöver detta så styr de regionala visionerna och målen handlingsplanens utformning. I första hand är det Region Blekinges regionala utvecklingsprogram 1.Så här skapar Blekinge sin framtid och Länsstyrelses länsstrategi för Landsbygdsprogrammet 2. Genomförandeplan.

1. Så här skapar Blekinge sin framtid

Blekinges strategiska vägval fokuserar på två insatsområden som är aktuella för landsbygden. Här ett urval av de texterna från; a) Det goda livet och b) Kultur, turism, naturupplevelser

a)       Det goda livet

”Kännetecknande för Blekinge är att en relativt hög andel av befolkningen bor i mindre tätorter eller på landsbygden”.

”Att utveckla landsbygden är en integrerad del i den regionala utvecklingen” (egen kursivering).

”Utvecklingen av landsbygden bygger ofta på lokala initiativ. Den blekingska landsbygden har förutsättningar för god livskvalitet, attraktivt boende, rekreation och företagande. Jord- och skogsbruk är basnäringar som kan utvecklas till större mångsidighet. Naturnära turism ger möjligheter för nya företag. Satsningarna på infrastruktur och kommunikationer inklusive utbyggnad av bredband måste gälla alla delar av Blekinge.

I Blekinge är engagemanget för landsbygdens utveckling stort. Alla kommuner är berörda och det finns många aktörer som företräder landsbygdens speciella intressen. Nya metoder och ny teknologi skall användas till att utveckla entreprenörskap för lantbrukare, företagare och för att utveckla den offentliga servicen. Nya produkter och tjänster på landsbygden skall utvecklas och marknadsföras.”

b)       Kultur, turism, naturupplevelser

Blekinge har alla förutsättningar att öka sin attraktionskraft genom att synliggöra och satsa på kultur och natur. Bakom dagens Blekinge finns ett natur- och kulturarv……Att bevara och utveckla naturen och de kulturhistoriska byggnaderna och miljöerna bidrar till människors identitet och stolthet för sin hembygd. Samtidigt ges förutsättningar för att utveckla besöksnäringen.”

”Besöksnäringen skapar nya företag” (egen kursivering). ”Besöksnäringen, en del av upplevelseindustrin, är en av världens snabbast växande näringar. I Blekinge omsätter den ca 1 500 miljoner och skapar sysselsättning åt drygt 1 400 helårsarbetande, främst kvinnor, genom deltids- och säsongssysselsättning.

I den nationella politiken för en långsiktig konkurrenskraftig svensk turistnäring framhålls tre utvecklingsområden:

·          Affärsresandet med fokus på möten

·          Evenemang stora och internationella

·          Privatresandet med fokus på upplevelser, kommersiella produkter och varumärken

Turistföretagen är oftast små. Här finns en grund för nyföretagande och regional tillväxt. Kulturarrangemang, musikfestivaler, kulturarv, natur- och kulturmiljöer skapar attraktiva turistmål. Genom IT-baserade tjänster förändras möjligheterna för marknadsföring och distribution av produkter samt skapandet av själva turismupplevelsen.

I Blekinge finns det alla förutsättningar att utveckla besöksnäringen inom affärsresandet, eko- och naturnära turism, skärgårdsturism, natur/kulturturism som världsarvet samt landsbygdsturism.

Produktutveckling leder till ökat företagande, flera nationella och internationella evenemang bidrar till att Blekinge blir känt.

2. Länsstrategi för Landsbygdsprogrammet

För Blekinge skall Landsbygdsprogrammet inriktas mot nya produkter och tjänster och ökad konkurrenskraft för företagen på landsbygden med utgångspunkt i ett långsiktigt hållbart nyttjande av naturresurser. Åtgärder för innovationer, ökat entreprenörskap och kompetenshöjning skall prioriteras. Den ökande betydelsen av Blekinges strategiska läge i södra Östersjöregionen skall beaktas och utvecklas.

Fokusområden

·          Diversifiering av lantbrukets företagande skall främjas genom utveckling av nya produkter och tjänster

·          Företagandet skall främjas genom att stödja dess utvecklings- och konkurrenskraft. Detta skall ske genom kompetensutveckling, införande av ny teknik, ökat IT-utnyttjande och utveckling av nya produkter.

·          Service på landsbygden skall utvecklas. En väl utbyggd kollektivtrafik utgör grunden för tillgängligheten på landsbygden. Underlätta för familjer att bosätta sig på landsbygden. Bredbandsutbyggnaden skall inriktas så att enskilda företag på landsbygden får tillgång till bredband. Tillgängligheten för olika grupper i samhället måste beaktas.

·          De regionala miljömålen skall beaktas vid samtliga projekt och företagsstöd.

·          Biosfärsområdet, om det blir verklighet kan medel från landsbygdsprogrammet bidra till att uppnå målen för detta. Samverkan mellan olika lokala aktörer, intresseorganisationer, myndigheter och forskning/undervisning kan förstärka olika intresseområden i skärgården. Särskilda resurser kan styras hit och nya idéer prövas.

·          Kulturlandskapets värde skall bibehållas och om möjligt utvecklas.

·          Lokal utveckling lokala initiativ skall uppmuntras och underlättas för att realisera målsättningarna i landsbygdsprogrammet.

Framtidsvision – Att tända ljuset och behålla det tänt!

Val av strategi

När vi började vår seglats med Leader i Blekinge och skulle kryssa mellan grynnor och skär, var det många som var tvivlande. Idag talar fler och fler om fördelarna och vilka möjligheter samarbete och utveckling utifrån de lokala behoven kan ge. Innovationsprofessor Kaj Mickos säger så här: ”lyssna på vad människor vill och hjälp dem att göra det, BESTÄM inte åt dem”. Naturvårdsskribenten Stefan Edman säger likadant, ”Varför är det så många som hela tiden vill bestämma vad som skall hända på landsbygden?

Leadermetoden skall ge stöd finansiellt och resursmässigt, skapa nätverk och kontakter, MEN det är människor tillsammans som måste göra arbetet. Det kan upplevas som besvärligt men det är faktiskt då som det blir kraft och utveckling i en liten bygd.

För att bli ännu bättre på att navigera bland kobbar och skär har LAG-gruppen arbetat fram en lokal/regional utvecklingsplan – vision - inför framtiden.

Strategin för ”Leader+ Blekinge” är fokuserad på att skapa mervärden och att arbeta under innovativa former för att skapa tillväxt och därmed en bättre livskvalitet för de boende i området.

Vi har arbetat fram våra framtidsstrategier utifrån flera perspektiv:

1.        Båtens förutsättningar Vad kan vi göra utifrån våra tillgångar och begränsningar

2.        Vi vill hålla kursen Våra ambitioner

3.        Vind i seglen Vad bör vi göra utifrån möjligheter och krav som finns i omvärlden

1. Båtens förutsättningar

Vi kan aldrig segla bättre än vad båtens förutsättningar ger oss. Båten är i detta fall de kvaliteter som finns i länet. Men vi kan försöka använda de möjligheter och de kvalitéer som finns här på bästa sätt. Detta har vi analyserat i den så kallade SWOT-analysen och arbetat in i vår strategi.

2. Vi vill hålla kursen genom att ta tillvara på de erfarenheter och kunskaper som LAG-gruppens arbete har medfört. ”Trepartnerskapet” är en stor tillgång och har betytt mycket för landsbygdsutvecklingen i Blekinge. Den har skapat en arena för utveckling där det övergripande syftet är att säkra livskvalitén på landsbygden, så att den kan hållas levande. Det handlar då främst om försörjningsmöjligheter, företagsklimat, entreprenörsanda, infrastruktur, kommunikationer och en bra kommunal basservice.

Insikten och att ständigt prioritera åtgärder mot detta mål är avgörande för framgångsrika projekt. LAG-gruppen prioriterar stöd till de projekt som leder till målen.

LAG-gruppen i Blekinge fokuserar på att de genomförda projekten skall ha en bestående genomslagskraft i området. Detta för att verkligen säkerställa att landsbygdsområdena genomgår verkliga förändringar i fråga om tillväxt, entreprenörskap, service och livskvalitet.

För att få lokal/regional genomslagskraft måste de lokala projekten liksom LAG-gruppen ge ett mervärde utifrån de lokala behoven.

De lokala utvecklingsgrupperna har spelat en viktig roll i detta arbete med att visa på möjligheter och vilka behov som finns i de olika bygderna. Utifrån dessa önskemål har sedan Leaders strategi arbetats fram.

Analysen som har gjorts utifrån Leaders arbete och de framtida förväntningarna, visar på att  det finns ett behov för att skapa en positiv identitet hos människor på landsbygden så att de väljer att bo kvar och att främja inflyttningen av barnfamiljer till byarna.

Vår kurs, vår strategi, bygger på att förverkliga de regionala visionerna och de mål länet satt upp utifrån lokala behov och initiativ från de lokala utvecklingsgrupperna.

Vart styr vi? Målsättningen för Leader i Blekinge är att fånga upp nya kreativa idéer för nya metoder och lösningar på de lokala behoven, samt eliminera hinder. Projekt som involverar flera aktörer och där var och en inte ensamt kan lösa problemen, skall prioriteras. Nya metoder och användningen av ny teknik kommer därför att vara en del av vårt framgångskoncept.

Hur styr vi? LAG gruppen har arbetat fram en projektvals matris där varje projekt bedöms utifrån hur de uppfyller de olika kriterierna i utvecklingsplanen, de horisontella målen och utifrån kvalitets krav som ställs för att säkerställa att projektet kan genomföras.

Varje projekt bedöms först om det kan passa in i handlingsplanens nio åtgärder. Vilka mål kan projektet kunna uppfylla? I nästa steg bedöms om projektet uppfyller de horisontella målen i Landsbygdsprogrammet. Se avsnittet om horisontella mål på sidan 53. I tredje steget görs en kvalitetsbedömning om projektägaren och organisationen av projektet kan uppfylla de krav som målen i projektet anger. Därefter görs en slutlig bedömning då hela LAG gruppen tar beslut, formulerar villkor eller avslår projektet.

3. Vind i seglen Ingen kan segla förutan vind. Och vem vet hur vindarna kommer att blåsa i framtiden? Det är affärer som skapar möjligheter för företag och människor att leva på landsbygden.

I LAG-gruppens arbete ingår också att systematiskt fånga upp dessa små krusningar på vattenytan och engagera personer som kan bidra till att ta tillvara på dessa. Det ställer krav och kräver insikt, kompetens men framför allt engagemang. Därför kommer vårt arbete att fokuseras mycket kring att fånga upp möjligheter för entreprenörskap, företagande och ny kunskap.

Innovation är nödvändig: Forskarna har börjat ge innovation en ny definition. Det är inte enbart en teknisk ”pryl” utan så mycket mera. Innovationer föds i en dynamisk process där flera aktörer samarbetar för ett visst mål.

Det är entreprenörers förmåga att förnya traditionella, ofta relativt enkla, verksamheter som skapar snabbväxande företag. Denna förmåga är beroende av att det finns en lokal struktur och stödjande sociala nätverk som gör det möjligt för dem att kommersialisera sina idéer(Nutek). Det är i denna process som Leader fungerar som en genomförande metod för innovativ landsbygdsutveckling.

I begreppet livskvalitet ingår frågor om försörjningsmöjligheter, företagsklimat och entreprenörsanda och en bra kommunal basservice så att det är möjligt att bo kvar på landsbygden.

I begreppet nya metoder prioriteras projektmodeller som utvecklar nya lösningar – fyrtornsprojekt. Prioriteten skall gälla att hitta nya kreativa lösningar på behov och eliminera hinder för aktörer. Prioritet skall även vara på projekt som hittar nya kreativa lösningar och som involverar flera aktörer och på sådana lösningar som var och en själva inte kan lösa.

Fyrtornsprojekt är projekt som har lite extra lyskraft och som kan visa vägen för andra. Exempel är våra bredbandsprojekt och Start-checksprojektet i denna programperioden.

Kaj Mickos Produktionssystem för innovationer – är ett processtöd. Exempel på användning av denna metod finns i våra Start Checkar.

I begreppet ny teknik prioriteras projekt som utvecklar produkter, tjänster och nya metoder med hjälp av ny teknik som IT men även annan teknik, exempelvis ny teknik på energiområdet.

För att kunna utveckla nya arbetstillfällen på landsbygden med hjälp av Informationstekniken behövs även möjligheter att kunna stödja infrastruktursatsningar för att kunna komplettera de kommunala bredbandsutbyggnaderna.

I begreppet företag/entreprenör menas allt företagande på landsbygden. Det innefattar traditionella lantbruksföretagare, fiskeföretag, företagare som vill diversifiera sin verksamhet, turistföretagare, traditionella företag, kooperativa företag och entreprenörer för offentlig service.

Vi riggar seglen inför perioden 2007-2013 genom ett åtgärdsprogram för perioden. Fokus kommer att vara att ta fram resurser och undanröja hinder för arbetet med lokal mobilisering och för entreprenörer.

Utifrån det engagemang och den enorma kraft som det ideella arbetet i bygderna innebär vill vi formulera våra åtgärder så att denna kraft kan tas tillvara på bästa sätt.

Huvudsakliga inriktning

Vårt utvecklingsprogram för Blekinges landsbygd under programperioden 2007-2013 skall byggas i huvudsak kring arbetet med Leadermodellen enligt det föreslaga Landsbygdsprogrammet, men kompletteras där så behövs. Vi vill koncentrera vårt arbete i första hand till att arbeta enligt axel 3, men även i axel 1. När det gäller viktiga miljöprojekt kommer vårt arbete även att beröra axel 2.

Vi vill också ta tillvara på de erfarenheter och externa kontakter som byggts upp runt om i Europa och vidareutveckla de transnationella projekten till nytta för entreprenörer i Blekinge.

Det påbörjade uppbyggandet av externa nätverk, nationella och internationella, vill vi utveckla ytterligare, då transnationella projekt tar mycket lång tid att utveckla.

Leader+ utvecklingsplan skall vara ett komplement till övriga EU´s strukturfondsprogram som Blekinge kommer att omfattas av, samt de initiativ som genomförs nationellt och regionalt avseende att utveckla och skapa tillväxt i Blekinge.

För att förverkliga våra ambitioner är vi positiva till möjligheten, om programarbetet möjliggör detta om andra områden i Sverige inte kan utnyttja sin del av budgeten, att ta del av dessa budgetar.

Syftet med Leader i Landsbygdsprogrammet är att de lokala behoven skall lyftas fram och att de prioriterade åtgärderna i LAG gruppens handlingsplan skall vara ett medel till att uppnå Landsbygdsprogrammets mål med hjälp av innovativa arbetsformer. Leader och LAG skall även kunna föreslå samverkan och samordning inom området och arbeta aktivt för att få till stånd projekt för att tillgodose dessa behov. Fånga upp den kunskap som finns i bygderna och skapa en helhetssyn om vad som är viktigt i området.

Leaderprojekt i axel 1

Målet för axel 1 är att stimulera konkurrenskraft hos företag inom jord- och skogsbruk, rennäring samt inom livsmedelsproduktion och förädling.

Exempel på projekt som kan bli aktuella i Blekinge är när flera näringsidkare inom jord- och skogsbruk vill samverka om produktutveckling, marknadsföring och liknande gemensamma satsningar som kan stärka deras konkurrenskraft eller skapa flera arbetstillfällen. Det kan också vara specifikt projekt som kan stärka företagandet bland kvinnor eller ungdomar. Här skall stöd kunna ges vid idéutveckling, förstudier, analyser, marknadsundersökningar, gemensam informationsspridning samt kompetensutveckling.

Ett fyrtornsprojekt likt Saltängslamm hos Leader Carpe Mare är ett bra sådant exempel där näring, det ideella och myndigheter samverkar för att hitta en lösning på ett problem.

Leader Blekinge bidrar till målen i Axel 1 främst genom åtgärderna B1, B3, B4 och B6. Se sammanställningen i avsnitt: B. Entreprenörsanda; Få vind i seglen.

Mål för åtgärderna i Axel 1 är att skapa minst 20 nya diversifierande verksamheter inom jord- och skogsbruksföretagare.  Minst 5 nya produktutvecklingsprojekt samt minst 30 personer deltager i kompetenshöjande åtgärder.

Beräknad budget för Axel 1 är 830 000 kr per år.

Leaderprojekt i axel 2

Målet med axel 2 är att bevara och utveckla ett attraktivt landskap och en levande landsbygd och stimulera omställningen till en resurseffektiv och hållbar produktion.

Exempel på projekt är då miljöstöden som länsstyrelsen beviljar växlas upp med även Leader medel i breda miljöprojekt. Det kan vara då det gäller att skapa produktion hos entreprenörer eller turismaktörer då det gäller naturmiljön eller kulturmiljön. Kan också vara projekt med syfte att göra en studie för att minska jordbrukets miljöpåverkan i ett område och samtidigt bibehålla eller öka det öppna landskapet.

Ett sådant projekt kan vara att upprätta en miljöplan i samarbete med markägare, myndigheter och externa konsulter. Ett annat kan vara att genomföra åtgärder med det Blekingska biosfärsområdet.

Leader Blekinge bidrar till målen i Axel 2 främst genom åtgärderna A1, A2, B1, B3, B4. Se sammanställning i avsnitt: A. Lokal mobilisering – Att fånga vinden och i avsnitt B. Entreprenörsanda; Få vind i seglen.

Mål för åtgärderna i Axel 2 är att skapa minst tre gemensamma projekt för miljö och biosfärsområdet.

Beräknad budget för Axel 2 är 415 000 kr per år.

Leaderprojekt i axel 3

Målet för axel 3 är att öka diversifieringen av landsbygdens näringsliv i syfte att främja sysselsättning, en högre livskvalitet för dem som bor på landsbygden samt ett hållbart utnyttjande av landsbygdens samlade resurser.

Axel 3 kan delas upp i två huvudåtgärder; 1. Åtgärder för att diversifiera ekonomin på landsbygden och 2. Åtgärder för en bättre livskvalitet på landsbygden.

Exempel på projekt för att diversifiera ekonomin är; näringslivsfrämjande projekt är för alla mikroföretag på landsbygden, förutom jord- och skogsbruksföretag i Blekinge är; är när flera näringsidkare vill samverka om produktutveckling, marknadsföring och liknande gemensamma satsningar som kan stärka deras konkurrenskraft eller skapa flera arbetstillfällen. Det kan också vara specifikt projekt som kan stärka företagandet bland kvinnor eller ungdomar. Här skall stöd kunna ges vid idéutveckling, förstudier, analyser, marknadsundersökningar, gemensam informationsspridning samt kompetensutveckling. Ett fyrtornsprojekt är de tidigare Start Checks projektet för att stödja entreprenörer att starta på landsbygden

Projekt som kan skapa bättre livskvalitet är projekt som prioriterar boendefrågor, projekt inom kommunikationer, att säkerställa offentlig eller kommersiell service, kompetensutveckling, olika kultur- eller fritidsprojekt. Här kan också småskaliga infrastrukturlösningar förekomma. Kan förekomma inom flera områden, inom turism, inom fritidssektorn och för offentlig och kommersiell service. Ett fyrtornsprojekt är gemensamma bredbandslösningar i samarbete mellan byborna, det offentliga och näringslivet.

Exempel på arbetssätt kan vara att skapa och/eller arbeta inom olika nätverk. Samverka, dvs genomföra något gemensamt, inom en viss näringsgren, inom lokala kooperativ, samverka med centrala/regionala/lokala myndigheter. Över huvud taget alla sektorsövergripande samverkansformer som kan skapa mervärde.

Leader Blekinge bidrar till målen i Axel 3 främst genom åtgärderna A1, A2, B1, B2, B3, B4, B5 och B6. Se sammanställning i avsnitt: A. Lokal mobilisering – Att fånga vinden och i avsnitt B. Entreprenörsanda; Få vind i seglen.

I denna åtgärd kommer i huvudsak även de transnationella och interregionala projekten att genomföras.

Mål för åtgärderna i axel 3 är att i varje kommun skall minst en lokalt framtagen utvecklingsplan för de små byarna tas fram som skall behandla Kommunal service, behov av infrastruktur samt vilka potentiella utvecklingsområden det finns för bygden. Att skapa minst 70 nya verksamheter på landsbygden under perioden genom användandet av Start Checkar. Att nettoförädlingsvärdet minst ökar med 12,5 Mkr för de företag som medverkar i utvecklingsprojekten och att minst 75 personer får ny eller bevarade arbetstillfällen.

Beräknad budget för Axel 3 är 5 146 000 kr per å.

Transnationella och interregionala projekt

Strategi för det internationella och interregionala samarbetsprojekt är att detta arbetet skall öka konkurrenskraften för våra företag i vårt område samt skapa möjligheter för att fler entreprenörer, gärna kvinnliga företagare och ungdomar, skall få bättre underlag till nya verksamheter.

Östersjöarbetet är ett prioriterat område men även andra samarbeten med Leader grupper runt om i Europa kan bli aktuella. Det transnationella samarbetet skall förutom att skapa kontakter för aktörer även genomföra förändringsprojekt tillsammans. Målet är att minst 5 transnationella projekt skapas under programperioden och som skapar minst 2 arbetstillfällen per år.

Budgeten för transnationella och interregionala projekt beräknas uppgå till 415 000 kr per år.

Det kan komma fram behov för projekt som idag inte kan överblickas som kan helt ligga utanför de beskrivna åtgärderna och som kan vara angelägna att prioritera stöd. Kravet är då ändå att projektet måste minst uppfylla landsbygdsprogrammets övergripande målsättning.

VALDA INSATSOMRÅDEN

För att skapa bättre livskvalité på landsbygden i Blekinge har vi pekat ut två områden som vi med hjälp av nya metoder och ny teknik kommer att fokusera på. Inom varje område finns flera åtgärder som kommer att användas för att förverkliga handlingsplanen.

Dessa prioriteter är A: Att fånga vinden: Lokal mobilisering och B: Få vind i seglen: Entreprenörskap.

A. Lokal mobilisering - Att fånga vinden

I det nya landsbygdsprogrammet finns ett antal åtgärder som passar in för denna strategi, och de är:

Kompetensutveckling (åtgärd nr 111, 114, 331)

Planering av infrastruktur för jord- och skogsbruk (åtgärd nr 125)

Projektstöd (åtgärd nr 124, 311, 321, 322)

Genomförande av lokala utvecklingsstrategier – Leader (åtgärd 411, 412, 413)

1.        LAG-gruppens ”trepartnerskap”:

LAG-gruppens arbete är en stor tillgång för landsbygdsutvecklingen i länet. Gruppens effektivitet och de beslut som den fattar kan vara avgörande om projekten får långsiktig genomslagskraft eller ej. Därför vill vi arbeta med att utveckla detta arbete ytterligare och skapa samordning och klimat för innovationsarbete på landsbygden. Arbetet bygger på regionalt och lokalt partnerskap utformat utifrån lokala behov och idéer. Vi vill fortsätta arbetet med ett sektorsövergripande arbetssätt för att eliminera hinder för fortsatt utveckling.

Arbetet innefattar också utveckling av projektidéer, finansiering och stöd för att skapa framgångsrika projekt. Prioritet skall vara projekt där flera aktörer tillsammans åstadkommer resultat och som var och en själva inte kan åstadkomma. LAGs erfarenheter från nationellt och transnationellt samarbete utvecklas ytterligare.

·          Vi skulle vilja att vi i Blekinge marknadsför den Blekingska landsbygdens attraktivitet på ett mer effektivt sätt. Vi tror att det bäst skulle kunna göras genom att samla varor och tjänster i gemensam paketering med mervärde för varumärket Blekinge. Vi tror också att en positiv landskapsvård också hjälper till att fysiskt förstärka bilden av Blekinge.

·          Transnationellt arbete. Leader Blekinges strategi för transnationellt arbete är att öka konkurrenskraften för våra företag i området och skapa underlag för entreprenörer.

Östersjöarbetet är ett prioriterat område men även samarbete med andra Leadergrupper runt om i Europa kan bli aktuella. Det transnationella samarbetet skall förutom att skapa kontakter för aktörer även genomföra förändringsprojekt tillsammans. Målet är att minst 5 transnationella projekt skapas under programperioden.

2.        Lokala utvecklingsgruppers arbete:

De lokala utvecklingsgruppernas arbete är en stor och viktig resurs för att skapa livskvalitet på landsbygden. Detta arbete vill vi stödja. Några utvecklingsgrupper är mycket aktiva och har redan genomfört omfattande lokala utvecklingsplaner ofta tillsammans med respektive kommun. Dessa grupper vill nu genomföra konkreta projekt. Andra grupper är i startgroparna för att påbörja sina planeringsarbeten. De skall få inspiration och stöd att genomföra dessa.

Bra exempel: Några föreningar har arbetat mycket aktivt. I Karlshamns kommun är det föreningen LUKA, i Ronneby kommun Bygd i samverkan/Byn på nätet och i Karlskrona kommun Älmtamåla Skolrotes intresseförening. Länsbygderådet har utbildat lokala krafter för att dessa skall kunna leda lokala projekt.

Bredbandsutbyggnaden är en viktig fråga för landsbygden. Här har flera byar gjort enorma insatser. Exempel är Tubbarp, Fur, Verperyd, Jordö och på Ytterön/O.Hästholmen.

·          Vi tror att de lokala utvecklingsgrupperna, tillsammans med kommunerna, skulle kunna utveckla den offentliga och kommersiella servicen efter moderna människors behov på landsbygden. Det gäller även boendefrågor på landsbygden, exempelvis att finna lösningar för seniorboenden.

·          De lokala utvecklingsgrupperna är också en viktig resurs när det gäller att identifiera och finna lösningar på ny användning av gamla kulturbyggnader. Även att utveckla natur- och kulturmiljöer som kan stärka varumärket Blekinge och därigenom bli en viktig tillgång för turismen.

Besättningens förmåga att manövrera

För att fånga möjligheter krävs samspel mellan människor. Därför bygger vår strategi på att skapa mervärde och framgångsrika projekt som får genomslag på samarbete, samordning och innovationer. LAG-gruppen skapar en arena som möjliggör möten mellan privat, offentlig och ideellt. Arbetet skall kännetecknas av att skapa möjligheter och att hantera intressekonflikter. LAG-gruppen skall också arbeta för att landsbygden blir en del av den gemensamma utvecklingen i regionen, t ex vad gäller infrastruktur, entreprenörskap och internationalisering.

Det är ett frivilligt engagemang i Leader, därför handlar arbetet mycket om att vi kan bygga tillit till varandra, en process som ger genomslag. Det är en av Leader metodens viktigaste funktioner.

I arbetet med att organisera det lokala arbetet med LEADER+ i Blekinge vill vi använda följande struktur:

Innovation i LAG-gruppsarbetet -  med fokus på genomslagskraft.

LAG-gruppen är en stor tillgång för landsbygdsutvecklingen i området. Deras effektivitet och de beslut den fattar kan vara avgörande för om projekten får genomslagskraft eller ej.

LAG bildar en ideell förening, öppen för alla som vill deltaga i områdets landsbygdsutvecklingsarbete. Den ideella föreningen blir huvudman och juridisk person för LAG-gruppen, som beslutar om de tilldelade medlen till området.

Styrelsen är detsamma som beslutsgruppen i LAG. Denna skall arbeta med att fastställa strategi och mål för verksamheten. Arbeta med kvalitetsimplementering, skapa normer för integritetsfrågor, arbeta med personalutveckling samt med att göra resultatöversyner.

För att skapa en effektiv LAG-grupp skall den även arbeta med att skapa resurser som pengar, mobilisering av frivilliga och skapa medvetenhet, både på lokal nivå och hos beslutsfattare, om Leaderarbetet. Den skall också skapa kapacitet för att möjliggöra för projekten att arbeta framgångsrikt.

LAG-gruppens kompetens bör uppvisa mångfald och representera olika slags människor och färdigheter. Det skall vara representerade från hela området och den demografiska bakgrunden skall representera områdets. (Se bilaga stadgarna för föreningen).

Storleken på LAG gruppen består av 15 ordinarie ledamöter och sex suppleanter, bestående av representanter med 1/3 från ideell sektor, 1/3 från privat sektor och 1/3 från den offentliga sektorn.

Det viktigaste kriteriet vid tillsättning av ledamöter i LAG-gruppen/styrelsen skall vara personlig kompetens och intresse för landsbygdsutveckling snarare än geografisk spridning. Dock skall max 50% komma från offentliga sektorn och max 60% från ett kön. Minst en person under 25 år bör finnas med, minst en person med miljökompetens. Styrelsen bör sammanträda varje månad. Till styrelsen sker adjungering av representanter från de regionala organen (länsstyrelse, regionförbund och landsting).

Leader-kontoret med fokus på framgångsrika projekt.

För att tillsammans med LAG gruppen skapa effektiv resursanvändning för utveckling, innovationer och framgångsrika projekt vill vi att personalens kompetens och mångåriga erfarenhet skall tas till vara genom att organisera funktionerna inom kontoret på tre huvudområden: Utveckling, stöd och konsultation samt administration. På detta sätt tror vi att vi kan vidareutveckla den stora erfarenhet och det breda, nationella och internationella, nätverk som har byggts upp genom åren.

Vi vill också vara en aktiv part i Landsbygdscentret som planeras byggas upp i Bräkne-Hoby.

Kontoret kommer att bestå av ett antal anställda (ca 3-4), på hel- eller deltid. De anställda skall inneha en väl dokumenterad kompetens för utvecklingsarbete, projektverksamhet, hantering av offentliga medel, EU-administration och kunna fungera som aktiva rådgivare i komplicerade utvecklingsprocesser för hela länet. En av de anställda är tillika verksamhetsledare med övergripande ansvar och personalansvar.

Arbetssätt

För att på bästa sätt tillvarata LAG-gruppens och personalens samlade kompetens och skapa en innovativ och genomslagskraftig organisation, vill vi arbeta på följande sätt-

Tre arbetsområden har identifierats; Utvecklingsarbete, Stöd och konsultation samt Administration.

Utvecklingsarbetet innebär att dels i dialog med LAG-gruppen arbeta med utvecklingsarbete inom området, men också arbeta med idéutveckling med kommuner och regionala organ samt med utvecklingsgrupperna i området. Genom att initiera åtgärder och projekt som ligger i linje med Leaders utvecklingsplan men även inom andra områden. Utveckla tillsammans med nationella och transnationella aktörer samarbetsprojekt över gränserna. Arbetet innebär även att genomföra informations- och utbildningsinsatser mm.

Goda exempel på detta arbete är bredbandsprojekten i främst Ronneby kommun, utveckling av Start-Checkar för entreprenörer där hela Blekinge samverkade, både myndigheter och aktörer.

Inom arbetsområdet Utveckling skall LAG-gruppens och personalens breda kompetens och engagemang tillvaratas. Arbetet är att vara initiativtagare, pådrivare och genomförare i det lokala utvecklingsarbetet, samt ”fånga upp” innovativa idéer och stödja innovationsprocessen. I detta arbete ingår även att aktivera och mobilisera landsbygden för att ta egna initiativ. Här kan vara stöd och hjälp i processen för att utveckla nya idéer och möjliggöra att skapa både finansiella och personella resurser.

Utvecklingsarbetet kan ske i ”tematiska” grupper, där även de lokala utvecklingsgrupperna och kommuner medverkar, förslagsvis inom områdena:

-          Näringslivsutveckling/entreprenörskap/innovationer

-          Turismutveckling

-          Serviceutveckling inklusive kommunikationer och bredband

-          Miljöåtgärder

-          Boendefrågor

-          Utbildning och information

En av de anställda på LEADER-kontoret har som särskild uppgift att arbeta med detta arbetsområde.

Vid genomförandet skall en styrgrupp knytas till varje projekt, där ledamöter eller personal från LAG-gruppen medverkar. Styrgruppens uppgift är att följa upp och styra projektets framåtskridande samt fungera som stöd till projektets förverkligande. Detta är av vikt för projektens genomslagskraft men också speciellt viktigt för inlärning och hållbar utveckling. På LAG-gruppens beslutsmöten bör det också finnas utrymme för diskussion om projektens framgång.

Innovationsmodell för framgångsrika projekt

Här har vi byggt arbetet på den tidigare erfarenhet som vi gjort från tidigare programperiod och med hjälp av erfarenheter från andra framgångsrika Leaderområden.

Arbetsområdet Stöd och konsultation innebär att ge stöd, information, rådgivning och övrig samverkan till projektägare. Detta gäller såväl de projektägare om själva vänder sig till Leaderkontoret som andra potentiella projektägare/företagare/entreprenörer, som LAG finner anledning att på eget initiativ kontakta för att diskutera projekt.

Stöd och konsultation avser både projektidé, budget, finansiering och övriga frågor i anslutning till ett projekt.

Inom detta område skall såväl personer som organisationer och företag få stöd i deras genomförande arbete av sitt projekt. Personalen skall ha som uppgift att uppmuntra, stödja och följa projektägare i deras genomförande av projektet.

Inom arbetsområdet Administration avser funktionen både för administration av enskilda projekt (beslut, redovisning, utbetalningar etc) och administration i förhållande till medfinansiärer (kommuner, länsstyrelser, landsting, regionförbund och övriga) och kontorets egen administration som till exempel löner.

LAG-gruppen/Styrelsen utser inom sig representanter som stödfunktion inom respektive arbetsområde enligt följande`:

-          utvecklingsarbete (3 ledamöter)

-          Stöd och konsultation (3 ledamöter)

-          Administration (ordförande)

-          Styrelsens ordförande har en övergripande roll.

Ledamöterna tillsätts utifrån sin sakkunnighet och förmåga till helhetssyn inom respektive arbetsområde.

LAG-gruppen planerar att sammanträda varje månad. Alla områdets kommuner skall finnas representerade och vara aktiva i gruppens arbete. Varje sektor är representerad med 1/3 andel av rösterna. Målsättningen skall vara att besluten fattas i konsensus. I LAG skall finnas deltagare som kan prata flytande engelska eller tyska.

LAG-gruppen kommer att använda IT-baserad kommunikation bla med hemsidan som kommunikationsmedel inom och utom Leaderområdet.

B. Entreprenörsanda: Få vind i seglen 

Båtens förutsättningar Vad är det som påverkar företagandet i framtiden?

Företagens förutsättningar bygger på en mängd faktorer både i närområdet och i omvärlden. Några av förutsättningarna är; globaliseringen och den allt snabbare teknikutvecklingen, som gör att företagens villkor förändras.

Effekterna av denna utveckling gör att ett partnerskap mellan samhälle och företag blir en allt mer viktig konkurrensfaktor. Infrastrukturens kvalité blir allt viktigare, liksom kompetensutveckling.

Vår kurs (ambitioner) är att vi vill skapa ett livskraftigt entreprenörskap och mångfald på landsbygden och i skärgården.

Vi gör det genom att skapa ett bra klimat för entreprenörskap och företagande och genom att utveckla besöksnäringen ytterligare.

Vi tror för att göra landsbygden attraktiv för företagande måste det finnas ett attraktivt boende, både för företagare och för anställda. Fler och/eller växande företag ger möjligheter att leva på landsbygden och i skärgården.

För att skapa mervärde i våra projekt vill vi:

Innovationsmodell för entreprenörskap

Leadermetoden har också visat sig vara innovativ och skapat mervärde när det gäller entreprenörskap och nya företag eller diversifieringar av företag.

Exempel är Start-Checkar och processtödet till småföretagare och lantbrukare.

Det övergripande målet är att medverka till att utveckla nya försörjningsmöjligheter och företag på landsbygden. Vi vill genomföra detta genom att stötta och underlätta för entreprenörer att våga utveckla sina idéer och att undanröja hinder för detta.

Vi kommer att fortsätta utveckla entreprenörskap enligt vår tidigare utarbetade modell och när det gäller innovationer kommer vi att arbeta enligt Kaj Mickos ”Produktionssystem för innovationer”.

Denna prioritering stämmer väl överens med insatsområdet Entreprenörskap, företagande och företagsklimat i Blekinges regionala tillväxtprogram.

I det nya landsbygdsprogrammet finns ett antal åtgärder som passar in för denna strategi, och de är:

Investeringsstöd för jordbruk och trädgårdsföretag (åtgärd nr 123)

Kompetensutveckling (åtgärd nr 111, 114, 331)

Planering av infrastruktur för jord- och skogsbruk (åtgärd nr 125)

Företagsstöd (åtgärd 311, 312, 321)

Projektstöd (åtgärd nr 124, 311, 321, 322)

Genomförande av lokala utvecklingsstrategier – Leader (åtgärd 411, 412, 413)

1.        Utveckla landsbygden och skärgården med kunskap. Ta fram kompetenshöjande åtgärder som ökar möjligheterna att starta och driva och vidareutveckla företag på landsbygden.

·          Utveckla en virtuell Entreprenörskola för den moderna landsbygdens krav: Vårt mål är att skapa ett bättre klimat för entreprenörsanda. Processen fram till att våga starta är lång med många hinder. För att underlätta denna process vill vi fortsätta bygga upp den kompetensbank för entreprenörer vi redan har inlett med i det tidigare ramprojektet med Start-Checkarna för entreprenörer. Ett projekt som har rönt stort intresse både från entreprenörer här hemma till nationellt. Denna modell vill vi nu utveckla ytterligare med ett innovationsprogram för landsbygdsföretagare.

NUTEK bekräftar att vi är på rätt väg i detta arbete i sin rapport om statligt stöd för utveckling av små företag. De konstaterar där att ”Regionala aktörer måste samarbeta om små företag skall kunna utvecklas.”

Bra exempel är projektet Start-Checkar och mentorskap för lantbrukare. Ett annat är att utveckla samarbetet mellan landsbygdens skolor och entreprenörer.

Kvinnor på landsbygden har många idéer och behöver få stöd i praktisk entreprenörskap, det är också viktigt för ungdomar och personer med annan etnisk bakgrund.

2.        Öka köpkraften på landsbygden genom att; attrahera inflyttare, finna okonventionella och gränsöverskridande lösningar som underlättar boendet på landsbygden. Detta skapar möjligheter för att behålla och utveckla både den kommersiella och offentliga servicen.

3.        Öka värdekedjan genom sektorsöverskridande samarbeten. En varas värde ökar genom förädling. När tjänster eller upplevelser kopplas till produkter ökar priset ytterligare. På så sätt kan befintliga företagares/entreprenörers konkurrenskraft utvecklas.

Vårt mål är att öka befintliga företagares/entreprenörers konkurrenskraft genom att använda ny teknik för att stärka deras produkter på olika marknader.

Detta vill vi göra genom att skapa utvecklingsprojekt som kan visa på nya modeller för utveckling av befintliga företagares affärer. Inriktningen skall vara prioritet att utveckla sådana projekt som var och en aktör inte själv kan utveckla. Projekten skall riktas till aktörer i flera led och arbeta med t. ex varumärkesbyggande, internationalisering av blekingska produkter på en Europa marknad m.m.

4.        Stärka attraktionskraften för den Blekingska landsbygden genom destinationsutveckling och paketering av landsbygds och skärgårds upplevelser året om.

5.        Utveckla den offentliga servicen på landsbygden genom nya former av entreprenörskap.

För att öka människors möjligheter, av olika åldrar, att bo kvar på landsbygden måste det finnas offentlig service t ex barnomsorg, äldreboende, matinköp m.m.

Vi vill utveckla nya lösningar i gränssnittet mellan offentlig och privat entreprenörskap för att bevara denna service. Ny teknik och nya metoder krävs för att genomföra detta.

6.        Utveckla kompletterande infrastruktursatsningar IT/Energi

För att över huvud taget kunna utveckla ny teknik när det gäller IT så behövs en fungerande infrastruktur. Leader+ Blekinge har redan i denna programperiod en åtgärd avseende bredbandsutbyggad men teknikutvecklingen går snabbt och idag finns bättre och billigare möjligheter att förverkliga dessa idéer än vad som fanns då programmet startades. Här vill vi att programmet skall kunna komplettera inom områden som inte omfattas av andra satsningar.

Även att utveckla alternativa energilösningar på landsbygden är intressanta att prioritera som både kan skapa sysselsättning och skapa säkrare energiförsörjning.

Sammanfattning åtgärder

Horisontella mål

Jordbruksverket kommer senare att utarbeta mål för de horisontella målen. Här nedan beskrivs hur LAG kommer att arbeta för att förverkliga dessa mål.

Miljöaspekter

I Leaderarbetet skall en miljömedvetenhet genomsyra verksamheten. Inför varje beslut till projekt skall miljöaspekterna finnas med i beslutsprocessen.

I planen finns utrymme för kompetenshöjning och här kan miljöaspekterna finnas med vid de olika företagens utvecklingsplaner.